Predikan av Peter Öman i Lutherska Immanuelförsamlingen i Umeå över Luk 4:31-37.
Okänt datum
Vem var egentligen Adolf Hitler? En ny tysk spelfilm försöker kasta mer ljus över personen Adolf Hitler genom att skildra hans 12 sista dagar i livet innan han begick självmord. Filmen har fått kritik för att den ger en delvis sympatisk bild av mannen som beordrade förintelsen och bar ca 6 miljoner judiska liv på sitt samvete. Samtidigt är förmodligen filmen ett bra exempel på vårt intresse för personer som påverkat världshistorien, alldeles oavsett om de haft en mestadels positiv eller negativ påverkan. Vi vill veta mer om vilka de var, vad de tyckte om, hur de betedde sig när de inte stod i rampljuset. Även mindre kända människor som dör utlöser det här mänskliga intresset. När en svensk sportjournalist som Åke Strömmer avlider kan vi i tidningarna läsa om hur han var som barn, hur han klarade sig i skolan, vad kollegorna minns om honom o.s.v. Och när en alldeles vanlig människa, som inte är känd för något särskilt dör, är det ganska vanligt att de anhöriga inför en s.k. dödsruna i tidningen där man försöker sammanfatta sin pappas eller mammas liv. I dagens predikotext får vi information om vem historiens kanske allra mest kände person är, d.v.s. Jesus Kristus.
Vem är Jesus från Nasaret? Många har ställt sig den frågan, och många människor har olika svar. En del säger att Jesus var en skicklig lärare. I sina kända liknelser visar Jesus att han är en duktig pedagog som fångar sina lyssnares uppmärksamhet och förklarar komplicerade saker på ett enkelt sätt. De tänker sig att anledningen till att Jesus hade människor – lärjungar – som följde honom, och att miljoner människor genom historien kallat sig kristna, helt enkelt är att Jesus var så skicklig på att undervisa.
Andra menar att Jesus var en skicklig läkare som arbetade med naturläkemedel och botade svårt sjuka människor i en tid då läkarvetenskapen var relativt primitiv, och att de han botade därför trodde att han hade övernaturlig kraft. Anledningen till att Jesus är en så stor kändis skulle enligt dessa människor vara att han var en så duktig doktor.
Åter andra tänker sig Jesus som en levnadsguru. Ni vet en sån person som kan annonsera i tidningen och bjuda in dig till seminarier och workshops där du ska få lära dig knep för att bli en bättre människa, få bättre relationer till människor omkring dig, tjäna mer pengar, avancera snabbt på ditt företag, eller helt enkelt känna dig lyckligare. Allt för endast 2500 kronor + moms. Om man får tro dessa människor var Jesus en livsstilsexpert och terapeut, ungefär som Dr Phil på TV.
Det finns dessutom de som tänker sig Jesus som en filosof, en person som hade kloka svar på våra existentiella frågor, t.ex. Vem är jag? Vad gör jag här? Vad är meningen med mitt liv? Finns det något liv efter döden? Enligt den här teorin var Jesus en klok man som hade intressanta svar på våra vanligaste frågor. En god man som hade en livsfilosofi som handlade om att vara snäll mot andra människor. Det finns massvis av teorier om vem Jesus var, frågan är: Vem tror du att Jesus är?
Också människor som levde samtidigt som Jesus och hörde honom tala och såg, eller hörde berättas om, de under han gjorde ställde sig den frågan: Vem är Jesus från Nasaret? Vi läser i Bibeln att Jesus en gång frågar sina lärjungar: ”Vem säger folket att [jag] är?” De svarade: ”Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna.” Ni hör att det fanns ett antal olika förslag även på den tiden. Men sen ställer Jesus den viktigaste frågan: ”Och ni, vem säger ni att jag är?” Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” (Matt 16:14-16) Messias, den levande Gudens Son. Det är svaret på frågan vem Jesus är. Alla de teorier om vem Jesus var som jag pratade om tidigare har ett korn av sanning i sig. Jesus var en skicklig lärare, en otrolig läkare, en god förebild för oss i hur vi ska leva våra liv, den klokaste av människor som talar Guds Ord, inte människoidéer. Jesus var en människa. Men han var inte bara en människa. Den onde anden i dagens text vet vem Jesus är och säger: ”Jag vet vem du är, du Guds Helige”. Vad betyder det att Jesus är Guds Helige? Jo, Jesus var människa som vi, men med en viktig skillnad. Bibeln säger att Jesus, ”blev frestad i allt liksom vi, men utan synd (Heb 4:15)”. Jesus syndade inte. Han var helig, utan att göra sig skyldig till de synder, felsteg och missgrepp som vi utför. Och helig var han därför att han samtidigt var både Gud och människa. Det är en märklig tanke för oss, att Gud blev människa, men Bibeln lämnar inget utrymme för tvekan. Jesus är Gud.
Men då måste vi ställa frågan: ”Än sen då? Vad spelar det för roll att Jesus är både Gud och människa?” Jo, det spelar väldigt stor roll. Det faktum att Jesus är sann människa, född av jungfrun Maria, innebär att han förstår oss. Han är ingen avlägsen Gud som ointresserat iakttar våra liv. Han har inte en bristande empati och förmåga till inlevelse. När vi ber till Jesus och förklarar våra problem kan han känna igen sig. Han vet att det är svårt att vara människa. Han har prövat på att vara hungrig och törstig. Han har varit uttröttad, och undrat om han skulle orka fortsätta. Han har känt sig ensam och övergiven, inte minst på korset. Han har gråtit över en nära väns död utanför Lasarus grav. Men när vi ber till honom kan vi förvänta oss mer än medlidande och förståelse. Jesus är också Gud, och han har kraft att hjälpa oss med våra bekymmer. När vi lyssnar till en vän som berättar om något jobbigt de varit med om kan vi ofta känna oss maktlösa. Vi skulle vilja hjälpa men vi vet inte hur. Jesus, däremot, kan verkligen hjälpa och han kan hjälpa oss med vårt största problem – vår brutna kontakt med Gud.
När vi talar om Jesus som vår frälsare menar vi att han räddat oss. Vi människor föds inte med en naturlig gudsrelation. Våra föräldrar kan inte på egen hand ge oss ett gott förhållande till Gud. Skolan ser inte till att vi lär känna Gud. Det finns nämligen ett stort problem – våra synder skiljer oss från Gud. Vår Fader i himlen älskar oss, men genom att vi inte lever som han vill distanserar vi oss från honom. Här kan vi ju säga: ’Ja men jag gör ju mitt bästa. Jag är en hederlig medborgare. Jag försöker så gott jag kan, och titta på min granne. Jag är i alla fall en mycket bättre människa än han.’ Men Gud är inte intresserad av att jämföra oss med våra grannar. Han använder inte ett relativt betygssystem, där det viktiga är att tillhöra de översta 5 procenten. Istället kräver Gud att vi är rakt igenom goda, utan själviskhet, girighet, ilska, sura kommentarer, lathet och avundsjuka. Gud kräver att vi ska vara utan fel, och det klarar vi inte. Det är detta som Jesus räddat oss ifrån. Han blev sann människa för att leva ett liv utan synd – som Guds Helige – i vårt ställe. Tack vare att han är Gud kunde han stå emot alla de gånger han blev frestad att synda. Och tack vare att han är Gud blev hans död på korset, för dig och mig, ett tillräckligt stort offer för att alla människor skulle kunna få del av förlåtelsen. Jesus är vår frälsare därför att han undanröjt alla hinder mellan oss och Fadern. Vi är förlåtna. Inget hindrar oss att vara Guds barn.
I slutet av dagens text står det att ryktet om Jesus spreds överallt i den trakten. Folk var förvånade över Jesu makt. De blev förbluffade av hans undervisning. Och tänk – ryktet om Jesus har fortsatt spridas, inte bara till Kapernaum, inte bara till Galileen, och inte bara till människor på Jesu tid. Även idag, här i Stockholm/Uppsala, har vi samlats för att höra mer om Jesus. Och Jesu tid är inte över, han har inte gjort sitt. Han har inte blivit omodern. Han som är hela världens frälsare, vår bror och samtidigt vår Gud, vill hjälpa dig som han hjälpte den besatta mannen i dagens text. Vänd dig inte bort när Jesus sträcker ut sin hand. Avvisa inte hans hjälp.
Den andra frågan som ställs i dagens text är: ”Vad är det med hans ord”. Människorna i staden Kapernaum hade sett att Jesus hade makt över de onda andarna. När Jesus befriar en man från dennes besatthet är det ingen lång och utdragen process som moderna exorcister ägnar sig åt, inga klockringningar eller ritualer, inget salt eller vin. Det enda Jesus använder är sitt ord. Han befaller den onda anden att fara ut ur den besatte mannen, och då blir det så. Vi kan se kraften hos Jesu ord även idag. När ett litet barn tas upp i Guds familj via dopet är det Jesu ord som åstadkommer det undret. När vi firar nattvard och får ta emot Kristi kropp och blod till syndernas förlåtelse, är det Jesu ord som gör det möjligt. När någon erkänner sin synd till oss kan vi ge dem inte bara vår egen utan Guds förlåtelse, tack vare Jesu ord. Och när en människa går från att vara icke-troende till att tro på förlåtelse och frid i Kristus, då är det Jesu egna ord som åstadkommer den förvandlingen. Jesu ord är sannerligen mäktigt.
De som hörde Jesus predika i Kapernaum var också förvånade över det sätt han talade till dem på. De kände sig träffade av hans undervisning, står det i vår text, eftersom han talade med makt och myndighet. Jesus är inte en bland många religiösa lärare. Han är sann Gud och kommer till oss med sanningen. Oftast när vi träffar människor som inte känner oss kan vi välja vad vi vill att de ska veta om oss. Vi kan dölja våra svagheter till en början. Vi behöver inte stå för allt dumt vi gjort. När människor stöter på Jesus är det inte så. Den rike unge mannen som sökte upp Jesus för att berätta vilken god människa han var, blev avslöjad av Jesus för sin kärlek till pengar och ägodelar. Jesus säger åt honom: ”Gå och sälj allt vad du äger och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig” Men den rike mannen gjorde inte som Jesus sa, istället ”blev mannen illa till mods och gick bedrövad sin väg, ty han ägde mycket (Mark 10:21-22). Den samaritiska kvinnan vid brunnen hade ingen lust att diskutera sin svaghet – som var sexuell omoral – med Jesus, men han går rakt på sak och avslöjar även hennes synd. Lyckligtvis är hon ödmjuk nog att erkänna sin synd och söka nåd hos Frälsaren.
Det är likadant för oss när vi möter Jesus idag i denna gudstjänst. Vi kan inte gömma oss bakom ett vackert yttre, eller bakom artigheter och gott uppförande. Vi kan ibland lura andra att tro att vi är mycket bättre än vi verkligen är, men när Jesus ser på oss vet han allt vi gjort. Han känner till all missunnsamhet, alla tillkortakommanden, all oärlighet, alla gånger vi lät våra egna behov gå före andras. Men de goda nyheterna är att han inte vänder oss ryggen. Han är inte bara en läkare som ställer en allvarlig diagnos, för att sedan säga att det inte finns något botemedel. Så kan det ju vara när vi går till en vanlig, jordisk läkare. Ibland tvingas de säga: ”Tyvärr, vi kan inget göra för dig. Du har bara ca en månad kvar”. Jesus ställer diagnos, och konstaterar att vi plågas av den allra allvarligaste sjukdomen som finns: synd, skilsmässa från Gud, otro. Men han nöjer sig inte med det, han erbjuder också ett botemedel. Och det är en medicin som inte är effektiv på 80 % av alla patienter, inte i 90 % av fallen, utan i 100 % av alla fall. Jesus är själv botemedlet. Med sitt syndfria liv, med sitt lidande på korset och med sin död i vårt ställe vann han fri och full förlåtelse för oss. Så när vi kommer Gud nära, i kyrkan, i våra böner, när vi läser Bibeln eller när vårt liv närmar sig sitt slut – då behöver vi inte vara rädda för Gud. Vi behöver inte oroa oss för att han vet allt om oss. Istället ska vi minnas Jesu kraftfulla ord: Dina synder är förlåtna.
Om man vill gå på nattklubb i Stockholm får man vara beredd på att bli stoppad i dörren. Vakten kanske säger åt dig att du är för ung. Eller så kan du bli avvisad för att du har fel kläder: ”Tyvärr, inga jympaskor”. Kanske har du för mörk hudfärg, då brukar det heta att det är fullt där inne, trots att du ser hur andra får komma in. Vanligast är dock att du blir stoppad för att du inte har de rätta kontakterna. Du står inte med på listan. Du är inte medlem. Du känner inte de rätta personerna. När det en dag är dags för oss att lämna jordelivet är det helt oviktigt hur gamla vi är och om vi har med oss giltig fotolegitimation. Kläder och hudfärg är också oviktiga. Medlemskap i en viss förening eller kyrka har ingen betydelse. Det som spelar roll är att vi har den rätta kontakten. Det som är avgörande är om vi känner Jesus eller inte. Himlens port står vidöppen för den människa som tror att Jesus dog för mina synder. Jesus var en verklig, historisk person och vi kan vara nyfikna på fler detaljer om hans liv, men det viktigaste är vem han är – Gud och människa i en person; och vad han gjort för oss – vunnit förlåtelse för alla våra synder. När vi vet det, vet vi allt vi behöver veta.
Amen!