Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Mark 10:13-16 på söndagen efter jul.

30 december 2018

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Mark 10:13 Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. 14 När Jesus såg det blev han upprörd och sade till dem: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana. 15 Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” 16 Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Herre, skriv dessa ord i våra hjärtan. Amen.

Berättelsen handlar om hur Jesus tar emot barnen och välsignar dem. Det ger oss anledning att lära oss hur Jesus i vår tid tar emot barnen. Det sker genom dopet för där ger Gud frälsningens gåva till alla, oavsett ålder.

Vi kan läsa om hur Jesus tog emot barnen i Matteus, Markus och Lukas. Vi möter mammor som tagit kommit till tro på Jesus och som nu bar fram sina små barn för att Jesus skulle röra vid dem. De ville ha Jesus som Frälsare för sina barn också. Lukas berättar att det rörde sig om helt små barn som mammorna ännu bar på armen. Mammorna ville att Jesus skulle röra vid dem, alltså att han skulle lägga händerna på dem.

Handpåläggningen var allmänt brukad under Gamla testamentets tid när någon blev avskild för att tjäna Gud på ett speciellt sätt, eller när någon blev välsignad eller när något skulle göras välbehagligt inför Gud.
Mammorna ville att Jesus skulle välsigna barnen och göra dem välbehagliga inför Gud. Men lärjungarna hindrade dem. När Jesus såg det blev han upprörd och sa:
– Låt barnen komma till mig och hindra dem inte…
Med dessa ord förklarar Jesus att föräldrarna gjorde helt rätt när de i tro bar fram de små barnen till honom fast barnen var så små att de inte förstod vad som hände eller kunde bevara det i sitt minne.

Jesus förklarade varför han vill att barnen ska komma till honom med orden:
– Guds rike tillhör sådana.
Jesus säger inte att barnen automatiskt tillhör Guds rike. Nej, han säger att Guds rike är avsett för dem trots att de ännu inget förstår. Ja, han säger till och med: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.

Nu finns det inget annat sätt att ta emot Guds rike på än genom tron. Bibeln lär oss att barnen tar emot Guds rike genom tron, fast de inte har någon utvecklad språkförmåga så att de kan redogöra för sin tro. Jesus talar i Matteus 18 om små barn och säger om dem: Dessa små som tror på mig. Bibeln lär till och med att vuxna, som både har ett intellekt och språk så att de kan ta emot och förmedla undervisning, måste ta emot Guds rike som ett barn för att komma dit in.

Berättelsen ur Markus brukar finnas med i dopliturgin även om den inte handlar om dopet. Vi brukar läsa berättelsen när ett barn ska döpas. Här hör vi Jesus befalla att barnen ska bli förda till honom. Det är en bekräftelse på att dopet också tillhör barnen. För i dopbefallning hör vi att Jesus befaller att alla folk ska döpas. Barnen tillhör ”alla folk”. Det finns också ett annat ställe ur Apostlagärningarna där Petrus i sin pingstpredikan uttryckligen säger att löftet som är knutet till dopet också gäller barnen.

Eftersom vi använder berättelsen om Jesus och barnen i dopliturgin så ska vi tala lite mer om det, speciellt eftersom det finns kristna kyrkor som kommer med invändningar. Vi ska lära att Guds löfte i dopet är till för alla, att han i dopet handlar med oss och ger oss sina gåvor. Vi ska lära oss att barnen kan tro fast de inte kan ge uttryck för tron, för det är två skilda saker.

Det finns en föreställning att barnen automatiskt tillhör Guds rike. Men det är inte vad bibeln lär. Bibeln lär att alla människor är födda i synd. Det heter i Jobs bok om människan, av kvinna född: Kan det komma en ren från en oren? Nej, inte en enda! Och David bekänner i den 51:a psalmen: med skuld är jag född och med synd blev jag till i min moders liv. Det var inte sin mors synder han bekännde utan sina egna. Han ger en förklaring till varför det gick som det gick. Han är född som syndare och det är därför han begått synder.

Och eftersom vi alla, oavsett ålder eller levnadshistoria, är syndare så är vi också dödliga. Döden kom in i världen i historiens början som en konsekens av våra första föräldrars synd. Och döden kom över alla människor eftersom alla står med skuld inför Gud. Att vi är dödliga är ett bevis på att vi behöver syndernas förlåtelse och frälsningens gåva. Syndernas förlåtelse och den helige Andes gåva är därför nödvändig för alla, så som vi hör Petrus predika på den första pingstdagen: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Löftet gäller er och era barn och alla dem som är långt borta, alla som Herren vår Gud kallar.” Löftet gäller också barnen. De behöver också bli renade från synden för att komma in i Guds rike och bli befriade från dödens makt. Vi dör visserligen alla för syndens skull men genom dopet har döden mist sin makt över oss. Vi följer Jesus genom död till uppståndelse och liv. Också våra gravar ska en dag stå tomma.

Vi kan inte av egna krafter befria oss från synd och död, vi kan inte rycka åt oss frälsningen, vi kan inte förtjäna den med våra gärningar. Vi ska inte heller vänta att få frälsningen som en skänk från bar himmel. Vi kan inte gå ut i skogen och vänta att frälsningen och den helige Andes gåva ska sänka sig ner över oss direkt från himlen. Gud använder verktyg för att ge oss frälsningens gåva. Dessa verktyg kallar vi nådens medel. De heter så därför att det är medel eller instrument som Gud använder för att ge oss sin nåd. Det är evangeliet i ord och sakrament, dopet och nattvarden. Bibeln lär att dopet också är till för barnen. Samme Jesus som vi hör säga om barnen ”Guds rike tillhör sådana” han sa också: ”den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike”. Bibeln säger också att dopet frälser och kallar det för ett pånyttfödelsens bad till förnyelse i den helige Ande. Därför ska också barnen döpas för att de ska bli frälsta, bli födda på nytt, få den helige Andes gåva och komma in i Guds rike.

De som menar att barnen inte kan tro och att de inte bör döpas förrän de fått moget förstånd och själva kan bekänna sin tro går tvärt emot vad Jesus säger: ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in”. Nu finns det inget annat sätt att ta emot Guds rike på än genom tron. Bibeln upprepar ju på många ställen:
”den som inte tror ska bli fördömd”,
”den som tror på Sonen har evigt liv”,
”var och en som tror på honom ska inte förgås utan ha evigt liv”,
”utan tro är det omöjligt att behaga Gud”
Dessa och andra liknande ställen gäller inte bara vuxna som har tillräckliga mentala förmågor utan även små barn. Vuxna med förstånd ska ta emot Guds rike på samma sätt som barnen. Den Helige Ande verkar samma frälsande tro i barn och vuxna och han gör det på samma sätt, genom de instiftade nådemedlen.

Det finns inget hos den oomvända människans förnuft och förstånd som gör vuxna mer lämpade att ta emot evangeliet och tro än barn. Gud säger ju: ”jag ska göra om intet de visas vishet och förkasta de förståndigas förstånd” och på ett annat ställe: ”en oandlig människa fattar inte det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det…” Och i vår text: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.”

På samma sätt som Jesus tog barnen i sin famn och välsignade dem har han välsignat oss i dopet. Välsignelsen innebär att han skänker andliga skatter och välsignelser och lägger dem på oss, precis som han lade sina händer på barnen. Det är inte bara en tillönskan om andliga välsignelser och gåvor utan den himmelska skatten är närvarande och ges åt oss i dopet. Genom dopet har Kristus upptagit oss i sitt rike, han har där iklätt oss sin rättfärdighet, han har förlåtit våra synder och fött oss på nytt till andligt och evigt liv. Vi har genom dopet blivit förenade med Kristus för att vi ska leva tillsammans med honom, alla döpa gammal som ung.

Dessa andliga välsignelser som Herren gett oss i dopet bekräftar han sedan om och om igen i evangeliet som vi läser eller hör, och i nattvarden. Därför har vi anledning till glädje vid varje gudstjänst. När vi firar nattvard får vi gå fram och ta emot den kropp och det blod han offrat för oss och ger åt oss till syndernas förlåtelse. I nattvarden ger han oss samma nåd och förlåtelse som i dopet för att vi ska minnas Jesus och vårt dop. Herren följer oss hela livet och försäkrar oss genom evangelium i ord och sakrament att vi är välsignade Guds barn. Amen.

Låt oss be!
Käre Jesus, vi tackar dig för dopet, som fött oss på nytt till Guds barn. Genom dopet har du gett oss förlåtelse för alla synder och det löftet står fast hela vårt liv. Du har också lovat ge oss den helige Ande som gåva. Hjälp oss att lita på de löften du knutit till dopet. Amen.