Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Matt 17:1-8 på Kristi förklarings dag.

15:e juli 2018

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

1 Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. 2 Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3 Och se, Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med honom. 4 Petrus sade till Jesus: ”Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia.” 5 Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: ”Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!” 6 När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan. 7 Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: ”Stig upp och var inte förskräckta!” 8 Och när de såg upp, såg de ingen utom Jesus.

Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, du visade din härlighet för dina lärjungar och gav dem en glimt av himlen. Lär oss lyssna till ditt ord och tro på dig så att vi en dag i himlen får se din härlighet. Amen.

Det är vanligt att man argumenterar mot Bibeln utifrån sitt förnuft. Olika människor kan fastna för olika argument men en gemensam nämnare är att det som inte kan förklaras på ett begripligt sätt förkastas. Då det inte går att ge en för förnuftet begriplig förklaring av hur undren i Bibeln skett så blir de berättelserna betraktade som något annat än verkliga, historiska händelser. Om en berättelse i Bibeln innehåller uppgifter om övernaturliga händelser så klassificeras det som ”saga” eller ”myt”. Men berättelsen om hur Jesus visade sin gudomliga härlighet är en ögonvittnesskildring. Petrus betonar att det inte var slugt uttänkta myter apostlarna följde när de vittnade om Jesu majestät. Så här säger han om Kristi förklaring: ”Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät.”

Berättelsen om Kristi förklaring är inte en myt utan en historisk händelse omvittnad av dem som var närvarande. Samstämmiga vittnesmål av ögonvittnen har hög trovärdighet när sanningen ska prövas. Trots det finns det många som tror sig veta bättre fast de inte var på plats, och inte såg eller hörde vad som hände. Dessutom tror vi att apostlarna var ledda av den av den Helige Ande så som Bibeln lär oss. Ledda av den helige Ande talade de vad de fått från Gud. Tron som tror deras ord bygger på säker grund.

Dagens predikotext handlar om hur Jesus förberedde sina lärjungar inför sitt lidande. Han gjorde det:
– genom att visa sin gudomliga härlighet
– genom att ge dem en glimt av himlen
– genom att ta emot Faderns bekräftelse

Vi ska börja med det första. Jesus förberedde sina lärjungar för sitt lidande genom att visa sin gudomliga härlighet.

Vad var det som hände på förklaringsberget?

Jesus hade gjort anspråk på att vara Guds Son vid flera tillfällen. Judarna uppfattade hans anspråk och blev så arga att de ville döda honom för att han gjorde sig själv lik Gud. Men Jesus visade med sina kraftgärningar att det fanns täckning för hans anspråk. I ord och gärning visade Jesus att han var en gudomlig person.

Men han såg inte ut som en gudomlig person när han kom vandrande med sina lärjungar. Han såg ut som en snickare eller lärare. Jesus framträdde inte i gudomlig härlighet inför människornas ögon. Men ibland lät han sin gudomliga härlighet glimta fram, så som då han gjorde under, botade sjuka, och uppväckte döda. På förklarningsberget visade Jesus sin härlighet för lärjungarna. ”Han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset.” Observera att det står: ”han förvandlades inför dem”. Jesus blev inte förvandlad till någon eller något annat. Men hans yttre gestalt blev förvandlad inför deras ögon. Nu såg de med sina ögon den gudomliga härlighet Jesus hela tiden ägde. Jesus visade att han är Guds Son genom att framträda i gudomlig härlighet. När Jesus en dag kommer tillbaka i härlighet, med sin makts änglar, så kommer ingen att tvivla på att han är en gudomlig person.

Varför visade Jesus sin härlighet vid det här tillfället? Ja, han hade sex dagar tidigare börjat ”förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas.” Innan han gick till sitt lidande bevisade han för lärjungarna att han är Guds Son. Han gjorde klart för dem att den strid han gick för att utkämpa var HERRENS strid för oss. Det var vår gudomlige Återlösare som gick upp till Jerusalem för att lida för oss. Guds vilja för sin Son var att han skulle utkämpa denna strid för att fullgöra allt som krävdes för vår frälsning.

Jesus framträdde i gudomlig härlighet inför lärjungarna. Händelsen är en historisk sanning – omvittnad av trovärdiga ögonvittnen. Händelsen visar att Jesus är en gudomlig person. Han är sann Gud och människa i en person och han äger gudomlig härlighet. En annan historisk sanning är att lärjungarna såg Mose och Elia tala med Jesus. ”Omöjligt”, säger förnuftet, ”det var flera hundra år sedan de gick ur tiden.” Men Matteus gör anspråk på att återge vad lärjungarna verkligen såg på berget denna dag, sex dagar efter att Jesus börjat förklara för dem att han måste lida och uppstå.

Därmed kommer vi till den andra punkten: Jesus förberedde sina lärjungar inför sitt lidande genom att ge dem en glimt av himlen.

Vi vet inte hur lärjungarna kunde känna igen Mose och Elia som de aldrig sett. Kanske blev de presenterade för varandra. Eller kanske är så att vi i himlen ska känna igen alla troende fast vi inte träffat dem här i livet. Jesus gav lärjungarna en försmak av himlen. Han lät dem få en glimt av de troendes salighet. Jesus visade sina lärjungar att han inte ska vara ensam i sin härlighet utan omgiven av sina troende. De som dött i tron är inte döda utan lever inför Gud. Mose och Elia hör till dessa saliga. Snart skulle också en rövare vara med honom i Paradiset. Samma stund som vi lämnar världen ska också vi stå inför honom i härlighetens ljus. Till sist ska hela skaran av troende stå inför honom – förhärligade. De ska vara så många att ingen kan räkna dem. Lärjungarna fick en kort glimt av denna himmelska salighet på förklaringsberget.

Petrus sade till Jesus: ”Herre, det är gott för oss att vara här. Om du vill, skall jag göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia.” Lärjungarna fick känna försmak av himmelens salighet och de ville bli kvar där. Här ville de bli kvar och bostätta sig. Så här ville de ha det för all framtid. De hade glömt att de skulle gå ned från berget och följa Jesus till Jerusalem dit han sagt att han måste gå. Denna berättelse är en stor tröst för oss eftersom den visar oss vad som väntar när vår sista stund kommer. Döden kan inte längre förskräcka oss. När vår sista stund kommer här i livet då väntar en plats tillsammans med Jesus där det är gott för oss att vara. Det är en plats där vi alltid vill bli kvar. Där ska inte mer finnas någon sorg och inget lidande utan endast glädje och härlighet.

Men det var ännu inte tid att stanna i saligheten för lärjungarna. De måste ner från berget, tillbaka till trons strider. De skulle snart bli skingrade och fly fyllda av fruktan. De skulle snart sörja och gråta. Snart skulle andra känslor dominera – rädsla och sorg. De skulle snart hamna i en situation där det inte kändes gott att vara. Men att de i trons strider skulle sakna saliga känslor innebar inte att de också förlorat saligheten.

På samma sätt är det med oss. Ibland, kanske bara få gånger, blir vi uppfyllda av saliga känslor inför den andliga verklighet som Bibeln förkunnar. Men oftare känner vi oss nedstämda och sorgsna. Det hör samman med vårt liv här på jorden som mer är att betrakta som en strid än en salig vila. Många gånger hamnar vi i situationer där vi tänker: ”här är det inte gott för mig att vara, må Gud ge mig kraft att härda ut”. Men även de gånger vi saknar saliga känslor äger vi ändå en verklig salighet och ett himmelskt arv. Vi ska tänka på att det blir ett slut på bedrövelsen. Aposteln Johannes fick se in i himlen när han var landsförvisad till ön Patmos för sin bekännelses skull. Han såg de saligas skara komma ut ur den stora bedrövelsen. En dag ska vi få se det med våra ögon och känna det i våra hjärtan. Lärjungarna fick en glimt av detta.

För det tredje; Jesus förberedde sina lärjungar inför sitt lidande genom att motta Faderns bekräftelse.

Petrus avbröts av Fadern själv som uppenbarade sin härlighet i ett lysande moln och talade till lärjungarna. Petrus, Jakob och Johannes förstod nog genast vad det var fråga om när de såg det lysande molnet. Så hade Gud många gånger uppenbarat sin härlighet i Gamla testamentet – i ett lysande sken eller en brinnande låga. HERREN hade själv gått före sitt folk ut ur Egypten i en stod av moln och eld. På Sinai hade Herren uppenbarat sin härlighet i ett moln av rök och Herrens härlighet lyste som eld på berget.

Lärjungarna hörde en röst ur det lysande molnet: ”Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!” Den rösten kom för lärjungarnas skull. Gud gav med dessa ord ära och härlighet åt sin Son. Guds uppmaning är att vi ska lyssna till honom. När lärjungarna hörde det, föll de ner på sina ansikten och greps av stor fruktan.

Guds befallning ”lyssna till honom” ska tas på fullt allvar. Det tragiska är att så få människor bryr sig om vad Jesus säger. Många tror att det finns flera vägar till frälsning och att var och en blir salig på sin tro. Alla behöver höra att Jesus är den enda Frälsare denna värld någonsin kommer att ha. Vårt liv hänger på hur vi ställer oss till hans ord. Jesus lovar ju och säger: ”Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.”

Genom sitt ord förbereder Jesus också oss inför sitt lidande. Jesu lidande blir obegripligt utan hans ord som förklarar vad som sker. Det handlar inte om att ytterligare en svag och utsatt människa får en orättvis dom och död. Jesus visar att han är mer än en vanlig människa. Det är Guds Son som döjer sin härlighet för att offra sig själv för oss. Han är Guds rena och oskyldiga offerlamm. Och Guds Sons blod har den kraften att rena oss från all synd. Han riktar också våra blickar bortom korset till den välsignade frukten av sitt lidande – seger över synd och död, kroppens uppståndelse och vår eviga salighet i himlen. Jesus fick bekräftelse från Fadern på att allt han gör och säger behagar Gud. Därför ska vi hålla oss till Jesus och lyssna till hans ord. Han är vägen sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom honom. Amen.

Låt oss be!
Herre, Jesus Kristus, lär oss tro med fast visshet att du är vår gudomlige Frälsare och Återlösare. Lär oss uthållighet i tron då vi känner sorg och trötthet. Lär oss lyssna till dig och hålla fast vid ditt frälsande ord till den dag du tar oss in i din härlighet. Amen.