Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Luk 11:1-13 på bönsöndagen.
26 maj 2019
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat sin bön, sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” 2 Då sade han till dem: ”När ni ber ska ni säga:
Fader, helgat blive ditt namn.
Komme ditt rike.
3 Ge oss var dag vårt bröd för dagen.
4 Och förlåt oss våra synder,
ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse.”
5 Han sade till dem: ”Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd. 6 En vän som är på resa har kommit till mig, och jag har ingenting att sätta fram åt honom, 7 – vem av er skulle då inifrån huset få till svar: Låt mig vara i fred. Dörren är redan stängd, och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något. 8 Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver för att inte själv bli utskämd.
9 Jag säger er: Be och ni ska få, sök och ni ska finna, bulta och dörren ska öppnas för er. 10 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas. 11 Finns det bland er någon far som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk, 12 eller en skorpion när han ber om ett ägg? 13 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer ska då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”
Låt oss be!
Jesus vår Frälsare, du lärde dina lärjungar att be. Stärk vår tro och undervisa oss genom ditt ord så att vi blir bättre på att be. Amen.
Lärjungarna fick ofta se och höra Jesus be. När lärjungarna såg och hörde hans böner ville de lära sig samma sak. Vi behöver också lära oss att bli bättre på att be.
En förutsättning för att vi alls ska kunna be till Gud är att vi först fått den rätta tron. ”Utan tro är det omöjligt att behaga Gud” skriver hebreerbrevets författare. Det räcker inte att tro att det finns en Gud. Gud vill att vi ska tro på hans underbara frälsningsgärningar som Bibeln berättar om; att han sänt sin Son att frälsa oss från våra synder. Men sedan vi fått tron på Jesus behöver vi lära oss att be. Idag ska vi höra Jesu undervisning om bönen.
”Fader vår”, eller ”Herrens bön” som vi har den i katekesen är hämtad från bergspredikan i Matteus evangelium och innehåller sju bönepunkter. Det är inte säkert att återgivningen i Lukas evangelium syftar på samma tillfälle. Allt vi får veta är att lärjungarna var tillsammans med Jesus när han bad. När han slutat sin bön sa en av lärjungarna: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.” Då sade han till dem: ”När ni ber ska ni säga:
Fader, helgat blive ditt namn.
Komme ditt rike.
Ge oss var dag vårt bröd för dagen.
Och förlåt oss våra synder,
ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse.”
Denna bön är lik Herrens bön i bergspredikan men den är kortare, den innehåller 5 bönepunkter. Det lär oss något mycket viktigt. Jesus kom inte med ett fast böneformulär som skulle upprepas med precis samma ord. Nej, han gav oss snarare olika böneämnen. Jesus lär oss först och främst att be om andliga välsignelser för hela Guds folk och alla människor. Och han lär oss be om allt som hör till livets uppehälle för oss och alla människor.
Luthers katekes lär oss vad varje bönepunkt innebär. De två första bönepunkterna, ”helgat blive ditt namn” och ”komme ditt rike” lär oss att be om andliga välsignelser för alla människor. Vi kan inte göra Guds namn heligt, det är heligt i sig självt. Men Guds namn hålls heligt bland oss när Gud sänder sin Ande så att vi tror hans ord, bekänner det rent och klart och lever efter det. Det ska vara vår önskan och bön. Då har vår vilja blivit ett med Faderns vilja.
Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Vi vill också att alla människor ska bli frälsta genom tron Kristus och börja leva så som Gud befaller i buden. Denna önskan ska vi uttrycka i våra böner. Det är Guds vilja. När vi ber enligt Guds vilja så vet vi att han hör oss. Han svarar på vår bön genom att föra människor till tro genom evangeliet. Bönen innebär också att vi ska ta vara på de tillfällen Gud ger att dela med oss av Guds ord. Dessa tillfällen är också bönesvar från Gud.
När vi ber att hans rike ska komma så är det en bön om Guds andliga välsignelser för alla människor. Gud regerar över allting även utan vår bön. Hans allmaktsrike omfattar allt. Men denna bön handlar om Guds nåderike. Han regerar på ett särskilt sätt genom sin Ande och sitt ord i deras hjärtan som tror på Jesus. Vi lär oss be att han ska sända sin Ande så att allt fler människor bekänner Kristus som sin Frälsare och Kung.
Vi lär oss i dessa böner att låta våra egna personliga och materiella behov träda i bakgrunden. Istället ber vi om det viktigaste – andligt liv och andliga skatter – att det ska skänkas till alla människor. Vi syndiga människor har så lätt att främst se till oss själva och det jordiska. Vi behöver lära oss denna attityd: att först och främst önska och be om andliga välsignelser för alla människor.
Jesus lär oss också att ha en annan attityd till det materiella än de flesta har. Vi har lätt för att vara själviska och vill gärna ha mer fast vi har allt vi behöver. Vi är sällan nöjda med att ha vad vi behöver för vårt liv. Men Jesus lär oss be: ”Ge oss var dag vårt bröd för dagen.” Vi lär oss be att Gud, dag för dag, ska ge oss vad vi behöver för att leva.
Gud uppehåller livet hos allt levande även utan vår bön. Men vi erkänner här att allt vi behöver för vårt liv är goda gåvor från vår himmelske Fader. Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader. Vi lär oss att inte oroa oss för vårt liv eller för framtiden. Istället lär vi oss vända oss till honom som uppehåller allt levande. Vi ber att han ska ge oss och alla människor det som hör till vårt livsuppehälle. Detta är en osjälvisk förbön för alla människor om de goda gåvor som Gud skänker.
De två följande bönepunkterna lär oss återigen att be om andliga välsignelser för hela Guds folk. Vi ber att han ska innesluta oss i sin förlåtelse. Denna bön stiger upp från det folk som lärt känna sin synd och tror på Guds förlåtelse för Kristi skull. Vi syndar varje dag på många olika sätt. Dessa synder kan vi inte utplåna, gottgöra eller betala. Men vi tror evangeliet som förkunnar att Kristus har betalt hela vår skuld. Vi kommer därför inför Gud och ber att han ska förlåta alla våra synder för Kristi skull. Detta är själva kärnan i den kristna tron. Och vi ber inte bara för oss själva utan för hela Guds folk så att ingen går förlorad utan hela Guds folk en dag ska träda fram inför honom klädda i vita kläder, kläder som gjorts vita i Lammets blod. På samma sätt gjorde Mose och profeterna i Gamla testamentet. De bekände hela folkets synd och bad om förlåtelse för alla syndare. Det gjorde de i den fasta tillförsikten att Gud är nådig och barmhärtig mot alla för Kristi skull.
Vi ber också att vi här på jorden ska kunna leva tillsammans som ett folk som tagit förlåtelsen. På samma sätt som Gud förlåtit våra synder, utan att vi på något sätt förtjänat det, vill vi av hjärtat förlåta varandra. Det är en stor andlig välsignelse från Gud när vi som bröder och systrar har tålamod med varandra och förlåter varandra som Kristus förlåtit oss.
Vi ber också för hela Guds folk att han ska välsigna oss så att vi inte faller för frestelser. Vi lever i en gudlös värld som på många sätt försöker få oss på fall. Dels med lockelser till synd, dels med hot och hån som frestar oss att dölja att vi är kristna. Dessutom försöker Djävulen få oss på fall med många listiga angrepp. Vi är chanslösa mot dessa fiender. Det finns ju en anslutningspunkt för frestelser i vår egen syndfullhet och för hot i vår egen rädsla. Vi ber nu för hela Guds folk att Gud ska bevara oss så att vi inte kommer på fall. Det är endast Gud som kan ge oss segern över våra andliga fiender.Vi ber om denna välsignelse för alla våra trossyskon och hela den kristna kyrkan.
Nu har vi lärt oss vad vi ska be om, men hur ska vi be? Det lär vi oss i två liknelser.
Den första liknelsen handlar om mannen som fick oväntat besök. Om natten gick han då till en vän och bad om något att bjuda sin gäst på. Han blev på gränsen till oförskämd när han fortsatte att knacka på vännens dörr tills han fått det han ville ha. Gud vill att vi ska vara lika enträgna. Ja, Jesus säger: ”Be och ni ska få, sök och ni ska finna, bulta och dörren ska öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.”
Det andra Jesus lär oss är att vi ska be fast övertygade om att Gud ska svara på våra böner med goda gåvor och inget annat. Fast vi människor är onda så förstår vi att ge våra barn goda gåvor. Så mycket mer ger då Gud oss goda gåvor. Och mest av allt behöver vi Guds andliga välsignelser. Det fäster Jesus vår uppmärksamhet på när han säger: Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer ska då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?
Jesus lär oss idag att uthålligt be till vår Fader, som är i himlen, att han ska sända den helige Ande till oss och hela Guds folk och ge oss allt vi behöver till kropp och själ. Det är böner i enlighet med Guds vilja och då kan vi vara säkra på att han hör oss. Amen.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, tack för att du gett oss tron på din frälsning och rätten att bli Guds barn. Sänd oss din Ande så att vi lär oss be för oss själva, hela ditt folk och alla människor. Lär oss se och erkänna alla dina goda gåvor så att vi tackar och ärar dig med ord och handling. Amen.