Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska Bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över Joh 6:1-15 på Midfastosöndagen.
11:e mars 2018
Nåd vare med er och frid av Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1 Sedan for Jesus över till andra sidan Galileiska sjön, alltså Tiberiassjön. 2 Mycket folk följde honom, eftersom de såg de tecken som han gjorde med de sjuka. 3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar. 4 Påsken, judarnas högtid, var nära.
5 När Jesus lyfte blicken och såg att det kom mycket folk till honom, sade han till Filippus: ”Var ska vi köpa bröd så att de får något att äta?” 6 Det sade han för att pröva honom. Själv visste han vad han skulle göra. 7 Filippus svarade: ”Bröd för tvåhundra denarer räcker inte för att alla ska få var sin bit!” 8 En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sade till honom: 9 ”Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad räcker det till så många?”
10 Jesus sade: ”Låt folket slå sig ner.” Det var gott om gräs på platsen, och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män. 11 Jesus tog bröden, tackade Gud och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha. 12 När de var mätta sade han till sina lärjungar: ”Samla ihop bitarna som blev över så att inget går förlorat.” 13 De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med bitarna som blev över efter de fem kornbröden när de ätit.
14 När människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: ”Han måste vara Profeten som ska komma till världen!” 15 Jesus förstod att de tänkte komma och göra honom till kung med våld, och han drog sig undan upp till berget igen, helt ensam.
Herre, skriv dessa ord i våra hjärtan. Amen.
Evangelietexten berättar hur Jesus mättade femtusen män och hur folket reagerade på det. Vi ska lära oss fyra saker av berättelsen.
– För det första lär vi oss lita på att Gud vill oss väl och ger oss allt vi behöver för vårt liv.
– För det andra visar Jesus med detta under att han är en gudomlig person och har all makt.
– För det tredje, när vi insett att han är en gudomlig person ska vi framför allt lyssna till hans ord som ger evigt liv.
– För det fjärde: Jesus är ingen jordisk kung och hans rike är inget jordiskt, eller politiskt, rike.
Vi börjar med det första: Vi ska lära oss lita på att Gud sörjer för allt vi behöver för vårt liv. Därför behöver vi inte oroa oss.
Gud vill att vi ska använda vår förmåga till att arbeta så att vi kan försörja oss själva och våra närmaste. Han vill också att vi ska dela med oss till dem som lider nöd och stödja församlingens och kyrkans arbete. Och han vill att vi ska vara nöjda med ett enkelt liv. Paulus skriver: gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån. Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det.
Men även om vi lär oss vara nöjda med det nödvändiga kan vi hamna i en situation då vi inte kan räkna ut hur vi ska få tillgångarna att räcka. Lärjungarna råkade ut för det. De kunde inte räkna ut hur de skulle kunna skaffa mat åt så många. Förnuftet är som en kalkylator som räknar med inkomster och utgifter, tillgångar och behov. Förnuftet beräknar hur mycket som finns, hur mycket som saknas, hur långt förråden räcker osv. En sådan förnuftig beräkning gjorde ju Filippus och Andreas i vår text. Men när resultatet visar att behovet är mycket större än tillgångarna, ja, då finner inte förnuftet någon utväg utan utbrister som Andreas: vad förslår det till så många?
Förnuftet tar inte med i beräkningen att Gud råder över allting och kan göra vad han vill. Därför kan förnuftet få oss att börja oroa oss. Men hur mycket vi än oroar oss kan vi inte förlänga livet, tvärtom, oro och bekymmer ger oss dålig hälsa och i värsta fall kan bekymren tränga ut tron ur hjärtat. Jesus manar oss på ett ställe: Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen.
Av vårt evangelium ska vi lära oss att inte bekymra oss utan hålla oss till Kristus som både vill och kan hjälpa oss. Om vi börjar oroa oss för vårt dagliga bröd beror det på att vi glömt vad Jesus förmår. Lärjungarna glömde vid ett tillfälle detta och började bekymra sig. Jesus påminde dem då om bespisningsundret: ”Varför säger ni till varandra att ni inte har något bröd? Så lite tro ni har! Förstår ni fortfarande inte? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick?” Om vi fattat innebörden i brödundret och kommer ihåg det behöver vi inte oroa oss för vårt dagliga bröd. Oro och bekymmer beror antingen på att vi har lite tro, att vi fortfarande inte förstår, eller att vi inte kommer ihåg vad Jesus vill, förmår, gör och ger.
För det andra: Av dagens evangelium lär vi oss att Jesus är en gudomlig person och har all makt.
Jesus sa till sina lärjungar efter sin uppståndelse: Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Den makten hade han från början. När ängeln annonserade Jesu födelse för herdarna sa han: en Frälsare har blivit född åt er i Davids stad, Betlehem, han är Messias, Herren. Och det var helt enligt Jesajas profetia som säger om barnet som skulle födas av jungfrun: hans namn är Mäktig Gud. Men att demonstrera denna makt passade inte med den uppgift han fått. Han hade inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för alla. Men ibland lät han sin makt glimta fram. Då kunde människor förstå att han var Messis, Herren. Brödundret var ett sådant tillfälle. Ingen människa kan mätta femtusen män förutom kvinnor och barn med fem bröd. Men denna människa, Marias son från Nasaret gjorde det. Hur kunde han göra det? Därför att han är mer än en vanlig människa. Han är Guds Son som blivit människa och han har han all makt i himlen och på jorden.
För det tredje: När vi av undret förstått att han är en gudomlig person ska vi hålla oss till honom och lyssna till honom.
De flesta som blev mättade av Jesus förstod inte innebörden av det tecken han utfört. Nästa dag sökte de upp honom. Jesus sa till dem: Ni söker mig inte därför att ni sett tecken, utan därför att ni fick äta av bröden och blev mätta. Verka inte för att få den mat som förgås utan för att få den mat som förblir och ger evigt liv, den som Människosonen ska ge er. Han gjorde tecknet för att vi ska känna igen honom som Guds Son, världens Frälsare och komma till honom för att få näring för våra själar och evigt liv. Han ger evigt liv till alla dem som lyssnar till honom och tror på honom. Jesus sa i den predikan han sedan höll för folket: Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta…Detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.
De under han utförde är ett kraftigt argument för att också lyssna till vad han hade att säga. Och liksom våra kroppar behöver näring så behöver våra själar det också. Och för våra själar är Jesus Kristus det rätta livets bröd och den som tror på honom har evigt liv.
För det fjärde: Vi lär oss också av vår text att Jesus inte är någon jordisk kung och hans rike är inte ett jordiskt rike.
Han är ingen ”brödkonung” som kommit för att ge goda dagar här på jorden. Det heter: När människorna såg det tecken som han hade gjort, sade de: Han måste vara Profeten, som skulle komma i världen. Då Jesus förstod, att de tänkte komma och med våld göra honom till kung, drog han sig undan upp till berget, helt ensam. Folket prickade in många rätt. Gud har genom Mose utlovat en särskild profet som skulle tala Guds ord till folket. Gamla testamentet lär oss också att profeten ska vara en kung. Det stämmer också att Jesus var uppfyllelsen av dessa profetior. Men folket hade en felaktig uppfattning om den utlovade. När de förstod att Jesus var Profeten som skulle komma i världen tänkte de göra honom till sin nye kung i Jerusalem.
Men något sådant hade Gud inte befallt dem att göra. Tvärtom säger Gud i den andra Psalmen: Jag själv har insatt min kung på Sion, mitt heliga berg. Och till denne kung säger han: ”Du är min Son, jag har fött dig i dag. Folket hade inte fått uppgift att insätta Guds Son som kung. Gud hade själv insatt honom. Inte heller skulle han insättas som kung i ett politiskt rike likt andra utan på Sion, Guds heliga berg. Sion, Guds heliga berg är i Gamla testamentet beteckningen för församlingen av troende. Jesus visste att han var en kung, men inte politisk kung utan en andlig och himmelsk. Därför drog han sig undan när folket ville göra honom till sin kung. Senare säger också Jesus på en direkt fråga: Mitt rike är inte av denna världen.
I Mose förutsägelse om Profeten hade inte Gud befallt folket att göra honom till kung utan att lyssna till honom. Gud hade sagt: Honom ska ni lyssna till… om någon inte lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt namn, så ska jag själv utkräva det av honom. Men att lyssna till honom, det orkade man inte. Nästa dag höll Jesus en predikan för folket där han gång på gång utlovade uppståndelsen och det eviga livet åt alla som tror på honom. Men när folket hörde det sa de: Vem orkar höra på honom? De orkade inte göra det Gud befallt, däremot orkade man göra det han inte befallt. Så är det väl i mångt och mycket bland folk också idag.
Vårt evangelium lär oss att Jesus är en gudomlig person som har all makt – en verklig Kung. Men han är inte en politisk kung, inte heller ska vi komma till honom bara för att få det vi behöver för detta livet – även om han lovat att ge oss också det. Först och främst ska vi komma till honom för att få näring för våra själar, lyssna till honom, tro på honom och så leva för evigt i hans rike. Amen.
Låt oss be:
Vi tackar dig Jesus att du med många tecken och under bevisat att du är Messias, världens Frälsare. Lär oss lita på att du har all makt och råder över allting till vårt bästa. Gör vår tro stark så att vi litar på att du kommit för att ge oss evigt liv. Amen.