Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska Bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över Luk 23:13-49 på långfredagen.
30:e mars 2018
Nåd vare med er och frid av Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
13 Pilatus sammankallade översteprästerna och rådsherrarna och folket 14 och sade till dem: ”Ni har fört den här mannen till mig och sagt att han förvillar folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men inte funnit honom skyldig till det ni anklagar honom för. 15 Det gjorde inte Herodes heller, och därför sände han honom tillbaka till oss. Ni ser att han inte har gjort något som förtjänar döden. 16 Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom.”
18 Då skrek hela hopen: ”Bort med honom! Låt oss få Barabbas fri!” – 19 Barabbas var fängslad för ett upplopp i staden och för mord. – 20 Pilatus talade till dem igen, för han ville släppa Jesus. 21 Men de ropade: ”Korsfäst! Korsfäst honom!” 22 För tredje gången sade han till dem: ”Vad har han då gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Därför ska jag prygla honom och sedan släppa honom.” 23 Men de pressade honom med höga rop och krävde att Jesus skulle korsfästas, och deras rop blev allt starkare.
24 Pilatus beslöt då att det fick bli som de krävde. 25 Han släppte den som var fängslad för upplopp och mord, den som de ville ha, men utlämnade Jesus åt deras vilja.
26 När de förde bort honom grep de en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene. På honom lade de korset för att han skulle bära det efter Jesus. 27 En stor skara ur folket följde honom, även kvinnor som sörjde och grät över honom.
28 Då vände Jesus sig till dem och sade: ”Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. 29 Det kommer dagar då man ska säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte fött och de bröst som inte ammat. 30 Då ska man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Göm oss! 31 För om de gör så här med det friska trädet, vad ska då inte ske med det torra?”
32 Två andra brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. 33 Och när de kom till den plats som kallas Dödskallen, korsfäste de honom och brottslingarna där, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra. 34 Men Jesus sade: ”Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem.
35 Folket stod där och såg på. Men rådsherrarna hånade honom och sade: ”Andra har han frälst. Nu får han frälsa sig själv om han är Guds Messias, den Utvalde.” 36 Även soldaterna kom fram och hånade honom. De räckte honom surt vin 37 och sade: ”Om du är judarnas kung, fräls då dig själv!” 38 Över honom fanns det också ett anslag: ”Detta är judarnas kung.”
39 En av brottslingarna som var upphängda där hånade honom och sade: ”Är inte du Messias? Fräls då dig själv, och oss också!” 40 Men den andre tillrättavisade honom och sade: ”Fruktar du inte ens Gud, du som är under samma dom? 41 Vår dom är rättvis, vi får vad vi förtjänar för det vi gjort. Men han har inte gjort något ont.” 42 Och han sade: ”Jesus, tänk på mig när du kommer till ditt rike.” 43 Jesus svarade: ”Jag säger dig sanningen: I dag ska du vara med mig i paradiset.”
44 Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom ett mörker över hela landet som varade fram till nionde timmen. 45 Solen förmörkades, och förhänget i templet brast mitt itu. 46 Och Jesus ropade med hög röst: ”Far, i dina händer överlämnar jag min ande.” När han hade sagt detta, gav han upp andan.
47 När officeren såg vad som hände, ärade han Gud och sade: ”Den mannen var verkligen rättfärdig.” 48 När allt folket som hade samlats som åskådare såg vad som hände, slog de sig mot bröstet och vände hem igen. 49 Men alla hans vänner och kvinnorna som hade följt honom från Galileen stod på avstånd och såg detta.
Herre, hjälp oss gömma ditt ord i våra hjärtan. Amen
Dagens evangelium skildrar hur Jesus blev korsfäst tillsammans med ”två andra brottslingar”. Att Lukas skriver så innebär inte att Jesus var en brottsling. Men han blev räknad bland brottslingar som Jesaja förutsagt om Messias.
Korsfästelsen var en grym avrättningsmetod som romarna använde för brottslingar och motståndsmän. Berättelsen fokuserar på den ene av brottslingarna som korsfästes tillsammans med Jesus. Under deras gemensamma vandring ut till avrättningsplatsen lärde han känna Jesus och sig själv tillräckligt för att bli frälst. Kanske visste han redan något om Jesus. Men även om så inte var fallet hörde och såg han tillräckligt under de timmar de var tillsammans för att komma till tro på Jesus som sin Frälsare. Han såg bland annat Jesu tålmodiga och ödmjuka lidande. Han hörde hur Jesus bad för dem som korsfäste honom: Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör. Han förstod nog rätt snabbt att Jesus inte var lik brottslingar eller upprorsmän.
Han uppsnappade en hel del information om Jesus av människornas hån. Medlemmarna i Stora rådet hånade honom och sa: andra har han hjälpt Nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den Utvalde. Av deras hån förstod han att Jesus hjälpt andra och gjort gott. Jesus blev inte korsfäst för något brott. Han var oskyldig – han hade gjort gott mot andra. Kanske förstod han att Jesus utfört under – det var ju ett under man begärde av Jesus på korset. Han förstod också att Jesus gjort anspråk på att vara Guds Messias, den Utvalde, och att det hade retat Stora rådet till den grad att de fått honom dömd till döden. Han förstod också av deras hån att Jesus gjort anspråk på att vara en konung och att detta retat romarna. Soldaterna hånade honom på samma sätt som medlemmarna i Stora rådet men sa: Om du är judarnas konung, så hjälp dig själv. En överskrift var också fäst på korset som löd: detta är judarnas konung.
Under mer än tre timmar blev Jesus hånad där han hängde på korset. Också den andre brottslingen hånade honom och sa: Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss. Mitt i all denna förnedring och i allt detta hån fick Jesus erkännande av den ene brottsligen. Den ene brottslingen tillrättavisade den andre och sa: Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont. Och sedan sa han: Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike. Det var samtidigt en syndabekännelse och en trosbekännelse. Brottslingen bekände att han fick vad han förtjänat. Han erkände Jesus som oskyldig och syndfri. Han bekände sin tro, att Jesus var en konung. Fast brottslingen visste att Jesus skulle dö, och även att han själv skulle dö, så trodde han att Jesus skulle regera som konung i sitt rike.
Denna brottslig bad inte att bli skonad från straffet. Han bad inte att bli hjälpt från korset. Han bad inte om lindring av smärtan. Han visste att han förtjänat straffet. Nej, hans bön var att inte bli bortglömd, att inte bli övergiven av Gud. Han bad att Jesus skulle tänka på honom när han kom till sitt rike. Och han fick omedelbart löftet att vara med Jesus i paradiset. Jesus svarade: Amen säger jag dig: I dag ska du vara med mig i paradiset.
Så länge en människa lever är kropp och själ förenade till en levande varelse, eller en person. Döden innebär att kropp och själ skiljs åt. Då är det själen vi kallar jaget eller personen. Kroppen blir begraven i väntan på uppståndelsens dag medan själen eller personen kommer till himmelen – om det är en troende vill säga. Döden innebär inte ett utsläckande. Fast både brottslingen och Jesus visste att de inte skulle överleva dagen sa Jesus till honom: I dag ska du vara med mig i paradiset.
Detta var ett personligt löfte till denne brottsling. Men löftet om liv har Jesus gett till alla syndare som tror på honom. Jesus har sagt: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet. Detta löfte gäller alla som hör och tror. Den som tror på Jesus har i samma stund övergått från döden till livet och äger evigt liv. Detta gäller var och en som tror. Vi ska betrakta Kristi lidande på samma sätt som brottslingen gjorde så att vi tar emot löftet om liv. Och att det finns garanti för löftet får vi bekräftelse på vid den tomma graven på påskdagen.
Hur ska vi betrakta Kristi lidande så att vi får vara med honom i hans rike? Det räcker inte att betrakta Kristi lidande som vi ser på annat mänskligt lidande. Det räcker inte att bli upprörd över den orättvisa behandlingen eller att tycka synd om honom. Det räcker inte att sörja över honom. Många människor följde Jesus på vägen ut till avrättningsplatsen, bland dem många kvinnor som sörjde och grät över honom. Till dem sa Jesus: Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn.
När vi betraktar Kristi lidande ska vi komma ihåg att det skedde för våra synders skull. Jesus fördes ut till avrättningsplatsen tillsammans med två andra brottslingar. Då gick profetian ur Jesaja 53 i uppfyllelse: Han blev räknad bland brottslingar. Jesus led och dog för synder och brott liksom brottslingarna. Men det fanns en väsentlig skillnad. De led och dog för egna brott men Jesus led och dog för alla människors synder och brott. Gud hade lagt all vår skuld på honom och det var för våra synder han led. Därför ska vi inte gråta över honom utan över oss själva. I Jesu lidande och död ser vi de dödliga konsekvenserna av våra synder och Guds vrede över vår synd. Vi ser honom bära straffet för våra synder. Allt detta gjorde han frivilligt av kärlek till oss.
Vidare ska vi lära känna vem det är som lider. Han är Guds Messias, den utvalde, han som är kung i ett evigt och himmelskt rike. Brottslingen bekände att Jesus var mer än en vanlig människa – att han var konung i ett evigt rike, när han bad: tänk på mig när du kommer i ditt rike. Jesus visade också på korset att han var en gudomlig person, Messias, Guds Son. Också i sitt lidande och död lät han sin allmakt glimta fram: ett mörker kom över landet, han gav upp andan med ett högt rop, jorden skakade, förlåten i templet rämnade och döda gick ut ur gravarna. Han hade fått all makt i himlen och på jorden. Han visade att han regerar över allting med sin väldiga makt. Det var inte spikarna som naglade fast Jesus vid korset. Han kunde när som helst stiga ned precis som medlemmarna i Stora rådet hånande begärde av honom. Nej, det som naglade honom fast vid korset var hans kärlek till oss. Frivilligt led och dog han i vårt ställe för att sona våra synder och brott.
Vidare ska vi betrakta vad han lider. Han lider inte bara i sin kropp: smärta, slag, spikar och slutligen döden. Han lider även i sin själ: han kom till sitt eget men hans egna tog inte emot honom, även hans lärjungar övergav honom. Han led orättvist och han led även sataniska frestelser: Satan som blev övervunnen i öknen återvände med sina frestelser och talade genom medlemmarna i Stora rådet: nu får han hjälpa sig själv, om han är Guds Messias, den Utvalde. Dessutom led han även den yttersta konsekvensen av vår synd: att vara skild från Guds välsignelser både till kropp och själ. Han utropar ju på korset: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig. Det måste ha varit en svår prövning för brottslingen att höra de orden – en prövning som bara kan övervinnas genom tron. Samtidigt blev tron stärkt av det som sedan hände – det som också övertygade den romerske officeren.
Vi ska också betrakta varför han lider. Han offrade sig själv för att sona vår skuld för att vi skulle gå fria från dom och straff. Och Jesu lidande och död har ett oändligt värde. Värdet beror på personen som lider – han är Messias, Guds Son. En människa kan inte betala lösen för sin egen själ än mindre för någon annans. Psalmisten skriver i Ps 49:8-9: Men sin broder kan ingen rädda eller ge Gud lösepenning för honom. För dyr är lösen för hans själ och kan inte betalas till evig tid. Men Guds Sons blod har ett oändligt värde och en väldig kraft. Jesu blod förmår rena hela världen från alla deras synder som Johannes skriver: Jesu, Guds Sons, blod renar oss från all synd.
Vi bör ta emot budskapet om Jesu lidande på samma sätt som brottslingen som korsfästes vid hans sida. Vi ska liksom brottslingen erkänna att vi förtjänat Guds straff för våra synder men vi ska också vända oss till Jesus för att bli frälsta från syndens straff. Vi ska tro evangeliet att han led allt detta för att köpa oss fria från synd och död, för att vi ska tillhöra honom och leva med honom i hans eviga rike. Amen.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, låt berättelsen om ditt lidande ge oss självkännedom, att vi förtjänat Guds vrede och straff med våra synder. Lär oss också hedra dig som vår Frälsare och vår himmelske Kung. Du har med ditt lidande frälst oss från evig död. Bevara oss i tron så att vi får leva med dig i ditt rike. Amen.