Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över 1 Joh 4:1-10 på 13:e söndagen efter trefaldighet.
30:e augusti 2015
I de tio första verserna i 1:a Johannesbrevets fjärde kapitel beskriver Johannes två kännetecken på Guds folk: det ena är att de inte tror alla som framför ett budskap utan bara de som är från Gud, det andra kännetecknet på Guds barn är kärleken. Vi ska tala om båda dessa kännetecken, kärleken till sanningen och kärleken till varandra som förenar de troende.
Att tro alla som framför ett religiöst budskap är lika riskabelt som att inte tro någon, för Johannes skriver att det finns många falska profeter men det finns också de som är från Gud.
Det ena som det andra verkar vanligt idag – att man tror alla eller ingen. Å ena sidan verkar många präster och biskopar i Svenska kyrkan vara öppna för alla religioner och menar att det är olika vägar till Gud, eller från Gud till oss, alla lika sanna och trovärdiga. Man kallar det inte längre olika religioner utan olika traditioner. Men det motsatta är vanligt bland det svenska folket, speciellt ungdomarna. Det tror inte på någon. De har lärt sig att vara toleranta mot alla men tror inte någon. Den enda sanning de accepterar är den de skapar för sig själva.
Vi kristna får inte okritiskt acceptera alla som förkunnar ett andligt budskap, inte heller förkasta alla, utan vi måste noga granska alla som hävdar att de förkunnar ett budskap från Gud. Det finns godtrogna kristna som tycker att någon förkunnare de hört och sett gett ett så bra intryck, verkat så genuin och kunnig, och faller för det. Men Johannes lär oss att vi kritiskt måste granska alla förkunnare om de kommer från Gud.
Vi har inget sätt att se in i en förkunnares hjärta och granska om han verkligen är så genuin som han ger intryck att vara. Vad vi ska granska är deras förkunnelse, det är avgörande. Med detta test kan vi veta om någon kommer från Gud: om någon bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet är han från Gud och om någon inte bekänner Jesus är han inte från Gud. Alltså: bekänner förkunnaren att människan Jesus är Guds Son som blivit människa? Bekänner förkunnaren att Jesus är Gud och människa i en person? Bekänner förkunnaren att Jesus som blev född i Davids släkt är den i gamla testamentet utlovade gudomlige Frälsaren, Messias eller Kristus?
Naturligtvis förstår vi den test vi ska utsätta förkunnarna för inte begränsas till endast ett par sanningar om Jesu person. Sanningen om Jesus innefattar hela evangeliets budskap. Den som inte klart och tydligt bekänner allt vad Jesus lärt kommer inte från Gud. Han kommer inte från Gud eftersom hans budskap inte kommer från Gud. Budskapet har då en annan källa, oavsett vilket genuint intryck förkunnaren gjort på sina åhörare. Då är det ändå antikrists ande som är verksam.
Johannes skriver att vi, som är Guds barn, har besegrat de falska profeterna genom att inte falla för deras villfarelser. Men det beror inte på att vi har så stor egen förmåga att behålla sanningen. Nej, Johannes skriver: för att han som är i er är större än den som är i världen. Sanningens Ande har besegrat lögnens fader om och om igen. Och det sker hos oss när Guds Ande bevarar oss i den rätta tron. Det är en stor tröst för oss att Sanningens Ande som talar till oss genom Bibelns ord, genom samma ord bor han i våra hjärtan och försvarar och bevarar oss. Han är starkare än den som är i världen.
Ett annat sätt att pröva lärarna är att granska deras åhörarskara. Falska lärare har inga problem att skaffa sig publik i denna värld, eftersom de talar världens språk. De kommer med det budskap som folk vill höra. Men Guds folk lyssnar till dem som kommer från Gud. Det är budskapet som bevisar vilka som är från Gud. Så alla som står på sanningens sida lyssnar till dem som förkunnar allt var Jesus lärt, men de som inte är från Gud vill inte lyssna på evangeliets budskap.
Det är alltså på detta sätt vi ska pröva om en förkunnare kommer från Gud eller om han inte gör det. Det är ett ganska enkelt test. Vi ska granska budskapet om det motsvarar hela sanningen om Jesus Kristus, vår Frälsare. Och vi ska titta på åhörarskaran om det är Guds folk eller världens människor. Detta är det första kännetecknet på Guds folk, att de inte tror alla som kommer med ett budskap utan prövar läran och lärarna.
Johannes går sedan vidare till det andra kännetecknet på Guds barn: kärleken. Johannes leker med orden när han skriver: mina älskade, låt oss älska varandra… Vi som är förenade i bekännelse av hela sanningen om Jesus Kristus ska visa vår enhet, eller vår famljetillhörighet, genom att älska varandra med kärleken som kommer från Gud. För den kärlek som Johannes skriver om är kärleken som kommer från Gud. Vi kan inte känna den, erfara den eller visa den utan en rätt relation till Gud. Men de som har och visar denna kärlek bevisar samtidigt att de är Guds barn och känner Gud. Denna kärlek är med andra ord ett kännetecken på Guds folk.
Å andra sidan, de som säger sig vara Guds barn men saknar denna kärlek bevisar att de inte är det. De har inte en rätt relation till Gud och de känner honom inte. Eftersom Gud är kärlek så återspeglas det i alla Guds barn. Alla Guds barn liknar sin himmelske Fader på detta sätt. Där det inte finns någon likhet finns det inte heller någon rätt relation. Alla Guds barn visar i alla fall en viss likhet med sin himmelske Faders natur som är kärlek – om än aldrig fullkomligt, om än alltid ofullkomligt, haltande, med stor brist och svaghet. Men likheten finns där. Kärleken som kommer från Gud finns där.
Det är inte bara på teologins område som det finns stora skillnader mellan kristendomen och de andra stora världsreligionerna. Också på lagens område finns det stora skillnader. I dagens text ur gamla testamentet kunde vi läsa:
Du skall inte gå med förtal bland ditt folk. Du skall inte stå efter din nästas blod. Jag är Herren . 17 Du skall inte hata din broder i ditt hjärta, men du skall tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära på synd. 18 Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren. Fariseerna och de skriftlärda menade att förbudet att stå efter någons blod, att hata, hämnas eller hysa agg bara gällde andra av det judiska folket, för det står ju ”din broder” och ”någon av ditt folk”. Så de lärde att det var OK att hata, hämnas och hysa agg mot andra människor som inte var judar, speciellt om de var fiender.
Jesus tar upp de skriftlärdas falska lära i bergspredikan när han säger: Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende . 44 Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. 45 Då är ni er himmelske Fars barn, för han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. Jesus gör en tillämpning av detta i dagens evangelium där han visar att också människor av andra folk är vår nästa som vi ska visa barmhärtighet. Även om det är en fiende så ska vi älska dem. Guds barn återspeglar sin himmelske Fader som till sin natur är kärlek, och som omfattar alla med sin kärlek och omsorg. Vi älskar dem som är födda av Gud men låter det inte stanna med det utan följer Jesu undervisning att älska även våra fiender. Om än kärleken är haltande, bristfällig och svag så finns den hos alla som har en rätt relation till Gud.
Så det är stora skillnader mellan kristendom och judendom när det gäller kärleken till nästan. I judendomen är det legitimt att hata sina fiender. Ännu värre blir det när man går till islam, som kan räknas som en judisk sekt. Den är lik judendomen i många avseenden, också i detta men de går ett steg längre. I Koranen, sura 8:12, befaller änglarna alla troende att hugga huvudet av sina fiender. Även om vissa menar att det inte ska uppfattas bokstavligt utan bildligt så är det stor skillnad till kristendomen som lär att Gud är kärlek och att vi som Guds barn ska älska varandra med kärleken som kommer från Gud, en kärlek som omfattar även våra fiender.
Den ena grunden för Guds barns kärlek till varandra är att Gud är kärlek. Men här är en annan: Gud har bevisat sin kärlek till oss på det mest fantastiska sätt: Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 10 Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.
Fast denna värld inte var ett dugg älskvärd så älskade Gud världen så högt, han älskade oss, han älskade syndare så mycket att han sände sin Son för att vi skulle leva genom honom. Guds kärlek visade sig i stora kärleksgärningar, ja i det yttersta kärleksbeviset: att Guds Son offrade sig själv för oss. Det är vad kärlek är. Kärlek är att göra det som är gott för en annan oavsett uppoffringen eller priset. Gud gav sitt bästa. Han sände sin enfödde Son till världen. Det är inte möjligt att visa större kärlek eller att göra större kärleksgärningar. Jesus sa samma natt som han blev förrådd: Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Och Paulus skriver i Romarbrevet: För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. 7 Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. 8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
Guds Son blev människa för att bli till försoning för våra synder. Jesus är Guds lamm, han är Guds lidande tjänare som trädde i vårt ställe. Det är själva kärnan i evangeliets budskap. Jesus är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan för hela världens. Genom hans heliga blod och oskyldiga död har vi blivit återlösta, köpta och vunna för att tillhöra honom. Det berodde inte på att vi varit älskvärda utan på grund av att Gud är kärlek och så högt älskade världen. Amen.
Låt oss be!
Himmelske Fader, hjälp oss att pröva alla budskap som når oss på rätt sätt, om det stämmer med ditt heliga ord. Helige Ande bevara oss alltid i sanningen. Herre Jesus Kristus, du är vår Frälsare och ingen han visat oss större kärlek än du som offrat dig själv för att vi ska leva genom dig. Hjälp oss återspegla din kärlek i kärleksfulla handlingar mot varandra. Amen.