Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över Matt 28:16-20 på Heliga Trefaldighets dag.
22:e maj 2016
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
Vi ska studera missionsbefallningen. Det är den uppgift Jesus gett sin kyrka, och varje kristen. Det är en uppgift som vi ska utföra till tidens slut.
Samma dag Jesus uppstod fick lärjungarna besked att han skulle gå före dem till Galileen. När de gick till det berg Jesus anvisat så är det möjligt att lärjungarna sammankallat många andra till detta möte. Att bara de elva lärjungarna nämns i vår text utesluter inte att andra följde med, men att de elva ledde skaran till rätt plats. Paulus berättar att Jesus vid ett tillfälle visade sig för mer än femhundra bröder på en gång. Det kan mycket väl syfta på detta tillfälle. Hur som helst så ska vi inte tänka att missionsbefallningen är något som bara angick lärjungarna, och möjligtvis pastorer och missionärer. Detta är den huvuduppgift Jesus gett till kyrkan som helhet och till varje enskild kristen. Vi ska studera vad det innebär för oss.
När de församlade såg Jesus tillbad de honom, men några tvivlade. Det var nog ingen som tvivlade på Jesu uppståndelse. I så fall hade de över huvud taget inte gått till detta berg för att möta honom. Men när de såg honom tvivlade några på att det verkligen var samme person som de lärt känna. Nu såg de inte längre en ödmjuk tjänare. Jesus hade lagt av sin tjänaredräkt och nu såg de en himmelsk Kung. Men de flesta kände igen honom som Jesus, den uppståndne, och gjorde det enda rätta: de tillbad honom.
Idag på heliga Trefaldighets dag ska vi påminna oss om Jesu ord i Johannes femte kapitel: … Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom. Det innebär att Fadern och Sonen är ett i gudomlig ära. Det är rätt och riktigt att vi tillber Sonen som vi tillber Fadern, så som de troende gjorde på berget. Ja, Bibeln lär att Fadern är en person, Sonen en annan person och den helige Ande ytterligare en annan person, lika i gudomlig ära. Men inte tre gudar eller tre gudomliga väsen utan en enda Gud. Jesus sa: Jag och Fadern är ett.
Lärjungarna som kom till berget tillbad Jesus redan när de såg honom på avstånd. Jesus trädde fram och talade till dem och sa: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Detta uttalande har ungefär samma innehåll som vi hörde i stället ur Johannes 5:e kapitel där Jesus sa: [Fadern] har överlämnat hela domen åt Sonen. Allt som Fadern överlämnat eller gett åt Jesus syftar på det som getts åt hans mänskliga natur. Guds Son har all makt från evighet, så som vi hör om honom i inledningen till Johannesevangeliet: Allt har blivit till genom honom. När Guds Son blev människa gavs gudomlig makt och ära till hans mänskliga natur. Under sitt liv här på jorden dolde han för det mesta sin makt men lät den glimta fram då och då. Han botade sjuka, vinden och vågorna lydde honom och han uppväckte döda. Men efter uppståndelsen dolde han inte längre sin makt och härlighet. Hans välde sträcker sig till jordens ändar.
Jesus har all makt i himlen och på jorden. Han råder över historien och människors öden för att hans ord och löften ska gå i uppfyllelse. Också de onda andarna och deras furste måste motvilligt böja sig för honom. Djävulens makt räcker inte längre än den kedja som Jesus bundit honom med. Det ska vi komma ihåg när vi hör Jesu missionsbefallning. Det krävs auktoritet för att komma med en befallning att missionera hela världen – och större auktoritet än Jesu finns inte. Och när vi på Jesu befallning går ut för att göra människor till hans lärjungar behöver vi inte vara rädda vad som än händer, för Jesus som har all makt i himlen och på jorden har lovat vara med oss. Ingen annan har större auktoritet i ryggen än vi kristna som uträttar hans befallning.
Den första och största förändringen för att folk ska få en rätt kunskap om Gud och hans frälsningsgärningar är Jesu ord ”gå därför ut och gör alla folk till lärjungar”. Tidigare var den rätta gudstjänsten knuten till templet i Jerusalem. Gud har gett folken en begränsad kunskap om sig själv genom skapelsen och samvetet. Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss. Men under gamla testamentets tid innebar det i praktiken att folken fick treva sig fram till Jerusalem där Guds uppenbarelse blev förkunnad i tempelgudstjänsten. Alla fick komma till templet för att få undervisning om Guds frälsningsplan. Men i nya testamentets tid ska det vara tvärtom, nu ska evangeliet om Guds seger gå ut från Jerusalem till alla folk. Vi är en del av detta. Vi ska inte vänta tills människor trevar sig fram till vår kyrka utan gå ut med evangeliet. På apostlarnas tid underlättade det utmärkta romerska vägnätet evangeliets spridning. Idag underlättar internet evangeliets spridning. Befallningen ”gå ut” innebär att vi ska tänka efter hur vi på olika sätt kan nå ut med evangeliet.
Jesus vill att vi ska göra lärjungar av alla folk. I början innebar det att de första kristna, troende judar, vann hedningar för Kristus. För oss innebär det att vår målgrupp är alla människor som inte är kristna oavsett vilket folk de tillhör eller vilken religion de har. Vi ska också komma ihåg att en stor del av ”alla folk” utgörs av barn. Jesus vill att barnen ska komma till honom. Det innebär att vårt sätt att utföra missionsbefallningen måste anpassas efter dem.
Jesus har befallt oss att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Hur ska vi göra alla folk till lärjungar? Jesus sa: döp dem … och lär dem… Dopet och ordet är de medel som ger det önskade resultatet, att människor blir Jesu lärjungar. Lägg märke till ordningen att dopet kommer först. Det finns många kristna samfund som förkastar barndopet. De menar att undervisningen måste komma först. Man måste vänta tills barnen nått en viss ålder så att de kan ta emot undervisning innan de blir döpta. Men Jesus har inte gett någon sådan befallning. Han har befallt oss att döpa och undervisa, och vi ska komma ihåg att en stor del av ”alla folk” består av barn.
De som förkastar barndopet har över huvud taget en felaktig uppfattning om dopet. De utgår från förnuftet och tänker att det är meningslöst att döpa småbarn för de kan ändå inte ta till sig de andliga sanningarna. Antingen bortser de från Bibelns klara undervisning om dopet eller så avvisar de medvetet Bibelns ord att ”dopet frälser” (1 Petr 3:21), att dopet är ”ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande” (Titus 3:5), och Jesu ord: ”Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.” (Joh 3:5). Denna nya födelse är att få en frälsande tro på Jesus Kristus, för Jesus säger: ingen kommer till Fadern utom genom mig. I dopet verkar Guds kraft och ger den frälsande tron till barnen. I dopet blir de förenade med Kristus och Guds barn. Dopet är meningsfullt för både barn och vuxna. Dopet ger barnet en frälsande tron och det ger vuxna försäkran och visshet om att synderna är förlåtna och att vi är Guds barn bestämda för himlen. Det är innehållet i nådens förbund som Gud sluter med oss i dopet och som han aldrig säger upp.
Dopet sker i vatten, i Faderns, Sonens och den helige Andes namn. Att bli döpt i den treenige Gudens namn innebär att vi blir medlemmar i Guds familj. Vårt förhållande till Fadern blir som adopterade barn som står under hans välsignelse. Och om vi är barn så är vi också arvingar. Vi ska en dag få höra orden: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse.
Dopet förenar oss också med Sonen som vi hört Jesus säga: ingen kommer till Fadern utom genom mig. Paulus skriver i Galaterbrevet 3:27: Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. Att vara iklädd Kristus innebär att vara iklädd rättfärdighetens vita dräkt som han vunnit åt oss. Den ska vi inte smutsa ner med synder, men om vi gör det så ska vi vända oss bort från synden till dopets förbund som försäkrar oss om förlåtelse. Det är den omvändelse vi ska göra varje dag.
Dopet förenar oss också med den helige Ande. I dopet blir vår kropp ett tempel för den helige Ande som bor i oss (1 Kor 6:19). Den helige Ande helgar oss och bevarar oss till evigt liv. Det är också han som hjälper oss att utföra missionsbefallningen för han ger oss kraft att bekänna att Jesus är HERREN (1 Kor 12:3).
Dopet är det ena nådemedlet som kyrkan ska använda för att göra alla folk till lärjungar. Jesus nämner ytterligare ett nådemedel när han befaller oss att undervisa. Vi ska lära dem att hålla allt som Jesus har befallt oss. Dopet sker en gång. Att ge och ta emot undervisning däremot sträcker sig livet ut. Vi ska själva ta emot biblisk undervisning hela livet och vi ska ge den vidare till andra.
Allt som Jesus har befallt utesluter att en pastor håller sig till några få favoritämnen som han upprepar i sina predikningar. En pastor ska kunna säga med Paulus: jag har inte tvekat att förkunna för er hela Guds vilja och plan. Det är hela Guds frälsningsplan som han fullbordat genom Kristus. Alla kristna ska sträva efter samma sak. Vi ska skaffa oss kunskap så att vi alltid är beredda att ge skäl för vår tro. Till ”allt” Jesus befallt hör att förkunna både lag och evangelium, för utan lagen hänger evangeliet i luften så att människor undrar ”vilka synder?” när de får höra att Jesus förlåter synder. Lagen för inte till tro men förbereder människor för evangeliet. Det är de som blivit bekymrade för sina synder som är redo att ta emot syndernas förlåtelse.
Vi ska lära människor att hålla allt som Jesus har befallt. Det grekiska ord som är översatt så har en ganska vid betydelse. Det handlar om att bevara undervisningen. Det innebär att ta evangeliet till sig och bevara det i ett troende hjärta och uppskatta det som hjärtats skatt. Det är också att bevara denna skatt från allt och alla som vill ta den ifrån oss. Vi kristna kan inte tillåta någon att beröva oss evangeliet med falsk lära. Vi vill fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga (Judas 3). Att hålla allt som Jesus har befallt handlar om trons lydnad för Guds evangelium.
Vår kärleksfulle Herre och Frälsare, som har all makt i himlen och på jorden, har befallt oss att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Det är ett arbete som ska fortgå till tidens slut. Arbetet innebär möda och motstånd. Men Jesus har lovat att vara med oss hela vägen. När Jesus säger att han har all makt i himlen och på jorden så försäkrar det oss att han aldrig förlorar kontrollen utan vi kan vara vissa om att han låter allt samverka till det bästa för oss. Han är också med oss med nådens kraft i evangeliet så att det bär frukt. Evangeliet är en Guds kraft till frälsning. Vi ser det i våra egna liv och vi ser det hos alla som kommer till tro. Jesu ord är ande och liv. Evangeliet smälter hårda hjärtan, det bryter ner motstånd, det upprättar syndare och tröstar bedrövade, det ger glädje och frid, det ger kraft och en ny vilja. Allt har vi från Jesus som lovat vara med oss alla dagar till tidens slut. Amen.
Låt oss be!
Herre Jesus vi tackar dig för dopets förbund som gör oss till Guds barn och arvingar till himmelriket. Vi tackar dig för ditt ord som uppenbarar hela Guds frälsningsplan för oss. Ge oss skicklighet att använda dessa nådemedel för den uppgift du gett oss, att göra alla folk till dina lärjungar. Vi tackar dig för vissheten att du är med oss alla dagar, i medgång och motgång, både ljusa och mörka dagar – allt ligger i din trofasta hand. Amen.