Predikan av Stefan Hedkvist i Lutherska Bekännelsekyrkan i Norrköping / Västerås över Jes 40:1-8 och Joh 1:19-28 på fjärde söndagen i advent.

18:e december 2011

1 Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud. 2 Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna för det att dess vedermöda är slut, att dess missgärning är försonad, och att det har fått dubbelt igen av Herrens hand för alla sina synder. 3 En röst ropar i öknen: ”Bered väg för Herren , bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud. 4 Varje dal skall höjas, alla berg och höjder sänkas. Ojämn mark skall jämnas, kuperat land bli slät mark. 5 Herrens härlighet skall uppenbaras, alla människor skall tillsammans se den. Ty Herrens mun har talat.” 6 Hör någon säger: ”Predika!” Och en annan svarar: ”Vad skall jag predika?” ”Allt kött är gräs och all dess härlighet är som blomster på marken. 7 Gräs torkar, blomster vissnar, när Herrens Ande blåser på det. Ja, folket är gräs! 8 Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet.”

19 Detta är Johannes vittnesbörd när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. 20 Han bekände och förnekade inte, han bekände: ”Jag är inte Messias .” 21 De frågade honom: ”Vem är du då? Är du Elia?” Han sade: ”Nej, det är jag inte.” – ”Är du Profeten ?” Han svarade: ”Nej.”

22 Då sade de till honom: ”Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?” 23 Han svarade med profeten Jesajas ord: ”Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren! ” 

24 De som var utsända kom från fariseerna, 25 och de frågade honom: ”Varför döper du då, om du varken är Messias eller Elia eller Profeten?” 26 Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner. 27 Han kommer efter mig, och jag är inte värdig ens att lossa remmen på hans sandal.” 28 Detta hände i Betania på andra sidan Jordan där Johannes döpte.