Webbpredikan i S:t Paulus församling i Uppsala av Stefan Sjöqvist över 5 Mos 34 på alla helgons dag.

31 oktober 2020

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

1 Mose gick från Moabs hedar upp på berget Nebo, på toppen av Pisga mitt emot Jeriko. Där lät Herren honom se hela landet, från Gilead ända till Dan 2 och hela Naftali och Efraims och Manasses land och hela Juda land ända till Västra havet, 3 och Negev och Jordanslätten, det vill säga lågslätten vid Jeriko, Palmstaden, ända till Soar. 4 Och Herren sade till honom: ”Detta är det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob när jag sade: Åt dina efterkommande ska jag ge det. Jag har låtit dig se det med dina ögon, men dit in ska du inte komma.”
5 Och Herrens tjänare Mose dog där i Moabs land, så som Herren hade sagt. 6 Han begravde honom i dalen i Moabs land, mitt emot Bet-Peor. Men till denna dag har ingen fått veta var hans grav finns. 7 Mose var hundratjugo år när han dog. Hans ögon var inte skumma, hans livskraft inte försvunnen. 8 Israels barn sörjde Mose på Moabs hedar under trettio dagar. Sedan var gråtens dagar i sorgetiden efter Mose slut.
9 Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, eftersom Mose hade lagt sina händer på honom. Och Israels barn lydde honom och gjorde som Herren hade befallt Mose.
10 I Israel uppstod ingen mer profet som Mose, som Herren kände ansikte mot ansikte – 11 inte om man tänker på alla de tecken och under som Herren sände honom att göra i Egyptens land för farao och alla hans tjänare och hela hans land, 12 och på all den väldiga kraft och alla de stora och förunderliga gärningar som han gjorde inför hela Israel.