Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Matt 10:16-31 på annandag jul.

26 december 2024

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

16 Se, jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. 17 Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska er i sina synagogor. 18 Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna. 19 Men när de utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni ska tala eller vad ni ska säga. Det kommer att ges åt er i den stunden, 20 och då är det inte ni som talar, utan er Fars Ande som talar genom er.
21 En bror ska utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn ska göra uppror mot sina föräldrar och döda dem. 22 Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. 23 Och när man förföljer er i en stad, så fly till en annan. Jag säger er sanningen: Ni hinner inte igenom Israels städer innan Människosonen kommer.
24 En lärjunge står inte över sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre. 25 Det räcker för lärjungen att bli som sin lärare, och för tjänaren att bli som sin herre. Om husets Herre blir kallad för Beelsebul, hur mycket mer ska då inte hans tjänare bli det?
26 Var alltså inte rädda för dem. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt. 27 Vad jag säger till er i mörkret ska ni säga i ljuset, och vad ni hör viskas i ert öra ska ni ropa ut på taken.
28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. 29 Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Far. 30 Och på er är till och med alla hårstrån räknade. 31 Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.

Låt oss be!
Herre Jesus, du har vunnit frälsning åt oss, kallat oss genom evangelium och gjort oss till dina tjänare. Det är en ära för oss att få tjäna dig den tid du ger oss. När vår tjänst är slut, ta oss då in i ditt eviga rike där vi får se dig sådan du är. Amen

Enkelheten vid Jesu födelse sätter tonen för den fortsatta historien. Mottagandet av Frälsaren var illa förberett av mänskligheten fast han var utlovad sedan årtusenden. När tiden var inne fanns det inte plats för honom. Ett stall och en krubba var allt som erbjöds. När den här världens mäktige fick höra om konungens födelse upptrappades motståndet och vi får följa den lilla familjens flykt till Egypten och höra gråten efter Herodes barnamord. Det leder till annandagens tema: martyrernas dag – för så som det gick vår lärare och Herre så har den här världen bemött hans lärjungar och tjänare.

Samma händelser kan uppfattas helt olika av olika människor beroende på vilken livssyn och vilka värderingar de har. Det som för den ene är en vinst betraktar den andre som förlust. Det som är en skam för den ene betraktar den andre som en ära.

När de kristna fick lida för sin tro på Jesus så kallar Paulus det en nåd. Han säger: För Kristi skull har ni fått nåd, inte bara att tro på honom utan också att lida för hans namns skull. Paulus skriver till filipperna att lidandet för Kristi skull är en källa till ömsesidig glädje: även om mitt blod blir utgjutet när ni bär fram er tro som offer är jag glad och delar er glädje. På samma sätt gläder ni er och deltar i min glädje. Hur kan man betrakta förföljelse, lidande och död som en nåd och en källa till glädje?

Se, jag sänder er som får in bland vargar, hör vi Jesus säga i dagens text. Den som vittnar om Jesus kan bli betraktad med ett rovdjurs ögon – som ett byte. Genom tiderna har många kristna blivit betraktade som brottslingar och blivit straffade, något som sker än idag i många länder. Till och med den egna familjen kan man få mot sig. Men Jesus försäkrar att den som blir utsatt för hat för evangeliets skull inte är övergiven av Gud. Motståndet kan ge ytterligare tillfällen att vittna om Jesus. Jesus försäkrar varje förföljd troende om den helige Andes hjälp.

Det är en heder för oss som Kristi lärjungar om vi blir behandlade som vår lärare och Herre. Hur blev han behandlad? Fast Jesus gick omkring och predikade evangelium om riket och gjorde gott mot alla och botade de sjuka så blev han förolämpad. Fast han visat en gudomlig gärning beskyllde man honom mot bättre vetande för att driva ut onda andar med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste. Kristi lärjungar kan vänta sig att bli förolämpade och beskyllda för än det ena, än det andra, hur oresonligt det än är.

Ju tydligare vi kan förmedla budskapet att vi inte kan frälsa oss själva utan vi behöver en Frälsare, desto fler kommer att reta sig på det. Jesus Kristus kom som Frälsare för alla människor och vid sidan om honom finns ingen som kan hjälpa. Ju tydligare vi är med det desto hårdare blir motståndet, för folk tål inte att höra den biten – att deras godhet inte räcker utan att de är helt beroende av Jesus. Är det en heder eller skam om människor retar sig på oss därför att vi vittnar om vår Frälsare? Är det en nåd – en vinst eller förlust? Vi ska tänka på Jesus. Det är nog för oss att det går med oss som det gick vår lärare och Herre.

Vi lever i ett sekulariserat samhälle. För de flesta är det obegripligt hur någon kan vara beredd att offra något för Jesu skull. Man tänker att det viktigaste i livet är att vinna fördelar för egen del, inte att göra uppoffringar. Beröm från människor blir viktigare än den ära som Gud ger dem som lyder honom. Och visst har de sant om deras förutsättningar stämmer, att det inte finns någon Gud, inte heller någon uppståndelse. Om det inte finns någon uppståndelse från de döda så är vi de ömkligaste människor.

Men nu är Jesus Kristus vår Frälsare, vår lärare och vår Herre. Han är uppstånden och lever. Han sitter på Guds högra sida och råder över allting. Vi vet att den dag ska komma då Människosonen inför Guds änglar ska bekänna den som bekänt honom inför människorna. Vi vet att den dag kommer då Människosonen inför Guds änglar ska förneka den som förnekat honom inför människorna. Det betyder något för oss, mer än vad den här världen kan bjuda.

I dagens evangelium hör vi Jesus tre gånger upprepa orden: Var inte rädda. Det behöver vi höra för det finns så mycket rädsla inom oss. Jesus ger oss tre bra argument för att inte vara rädda för människor utan frimodigt tjäna vår Herre.

Det första argumentet är detta: ingenting är dolt som inte ska uppenbaras, och ingenting är gömt som inte ska komma i dagen. Lärjungarna skulle öppet förkunna allt de hört från Jesus. Konsekvenserna fick de helt enkelt lida. Det ska komma en dag när Herren ska sitta på sin härlighets tron och döma alla människor. Den dagen ska allt motstånd mot Herren, allt trots och all fiendskap ska ligga i öppen dag inte bara för Herren utan också som ett offentligt vittnesbörd inför alla att Guds dom är rättfärdig. Då ska alla Guds fiender få bära de eviga konsekvenserna av sitt trots, sina smädelser och sitt motstånd. Då ska alla Guds tjänare få skörda de eviga frukterna av sitt arbete. Alla orättvisor som sker under livets gång ska Herren ställa tillrätta. Vi behöver inte vara rädda för dem som hånar vår tro för de har inte sista ordet. En dag ska allt hån tystna men Guds lov ska ljuda i evighet.

Det andra argumentet är detta: Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. Alla apostlarna fick lida för sitt vittnesbörd om Kristus. Alla utom en fick betala med sina liv för evangeliet. Och den siste, Johannes, blev landsförvisad på grund av sitt vittnesbörd om Jesus. Hur kan någon vara beredd att ge sitt liv för evangeliets skull? Förlorar man livet så är ju allt förlorat, tänker många. Men vi ser inte på vårt liv på det sättet. När Paulus väntade sin rättegång som kunde sluta i en dödsdom skriver han: Livet är för mig Kristus och döden en vinst. Så är det för alla kristna. Vi behöver inte vara rädda för människor. De kan inte skada själen. Vår himmelska skatt och vårt eviga arv kan de inte röra.

Jesus lär oss vem vi ska frukta. Gud är den som dömer. Han har makt att fördärva både kropp och själ i helvetet. På grund av denna makt är han värd vår och alla människors fruktan och vördnad. Mer än något annat ska vi vara rädda för att bedröva vår Herre och bryta mot hans bud. Den enda verkliga förlusten en människa kan göra stavas: trots mot Gud.

Det tredje argumentet är att Herren har fullständig kontroll över allt som sker. Jesus säger: Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt? Och inte en enda faller till marken utan er Faders vilja. På er är till och med alla hårstrån räknade. Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar. För Herren är ingenting för litet och ingenting för stort. Ingenting undgår honom och ingenting sker som inte han vet och tillåter. Han vakar över våra liv. Ja, han är verkligen den Herre som både kan ge, och hålla löftet, att allt samverkar till det bästa för dem som älskar honom.

Jesus undervisade sina lärjungar om allt detta när han kallade dem och sände ut dem för att förkunna: Himmelriket är nu här. Samma försäkran han gav dem gäller alla Guds barn i alla tider. Vi behöver inte vara rädd för människor. Vi ska se på dem som förlorade får som Herren, genom vår tjänst, söker upp med evangeliet om frälsning. Vad som än händer oss i Kristi tjänst är en vinst och inte en förlust. De enda som gör en verklig förlust är de som inte vill acceptera Jesus som sin Frälsare. Amen.

Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, du gjorde dina apostlar frimodiga så att de kunde bli dina vittnen. Du har kallat också oss att bli dina tjänare. Vi behöver samma frimodighet som de första lärjungarna. Och när vår tjänst är slut, för oss tryggt till ditt eviga rike. Amen.