Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Luk 1:26-38 på fjärde söndagen i advent.
22 december 2024
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.
26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: ”Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig.” 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30 Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut.”
34 Då sade Maria till ängeln: ”Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.” 35 Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 för ingenting är omöjligt för Gud.”
38 Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, stärk vår tro och gör oss till frimodiga vittnen som bekänner att du är den levande Gudens Son, världens Frälsare. Amen.
När vi öppnar vår bibel läser vi: I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och vi förstår att det som följer är en världshistoria med stora under och mäktiga gärningar. Psalm 77 sammanfattar vem Gud är och gör: Du är den Gud som gör under, du har visat din makt bland folken. Redan vid de första orden i vår text för idag stöter sig förnuftet och säger att det inte är möjligt: ”i den sjätte månaden”. När ängeln kom till Maria var hennes åldrade släkting Elisabeth redan i sjätte månaden. Hon skulle bli mor till Johannes Döparen, så som ängeln förkunnat för Sakarias. För Gud är ingenting omöjligt. Han hade gjort under och visat sin makt.
Fler under möter oss när vi fortsätter läsa. En ängel uppenbarade sig för Maria. Ängeln Gabriel hälsade henne: ”Gläd dig , du som fått nåd! Herren är med dig.” Ängelns ord gjorde Maria förskräckt och hon undrade vad de orden kunde betyda. Hon skulle strax få veta vilken nåd hon fått. Gud hade i sin nåd valt henne att bli mor till Jesus.
Vi får veta om Maria att hon var jungfru och trolovad med Josef som var av Davids släkt. Också Maria var av Davids släkt. Ängeln kom med budskapet att Maria skulle bli havande och föda en son och att hon skulle ge honom namnet Jesus. Valet av namn får vi förklarat i ängelns budskap till Josef: Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus , för han ska frälsa sitt folk från deras synder.” Jesus är vår Frälsare från alla våra synder. Vi kan inte bli kvitt synden själva – Jesus är vår frälsare och det finns ingen annan.
Maria var jungfru och undrade hur det skulle gå till: ”Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man.” Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. Undret är att Maria blir havande utan medverkan av någon man – i övrigt växte barnet till i hennes liv och föddes på naturligt sätt som alla andra barn. Jesu födelse är inget under, det är tillblivelsen i Marias liv som är undret. Jesus är en människa som vi. Men han är unik. Han blev till i Marias liv genom ett under av den Helige Ande. Det är förklaringen till att han är helig, syndfri, utan den arvsynd som behäftar alla andra människor. Undret förklarar också varför detta barn kan kallas Guds Son, vilket han också är.
Vi ska idag lära oss om barnet som skulle födas – vem är han? Vi behöver kunna ge en klar bekännelse om Jesu person. Det är nödvändigt inte bara för vår egen frälsning, det är nödvändigt också för andra människors frälsning. Bibeln ger oss svar. Han är ett Under och kallas också så av profeten. Han är
En människa, född av jungfrun Maria.
Sann Gud, avlad av den helige Ande.
Ända från begynnelsen var det förutsagt om Frälsaren att han skulle vara en sann människa. I det första löftet om Frälsaren, som skulle krossa ormens huvud, sa Gud att han skulle vara kvinnans avkomma. Genom Bibeln får vi en alltmer detaljerad information om honom. Gud började förbereda ett folk, en släkt och ett land för hans födelse när han kallade Abraham. När Jakob välsignade sina söner talade han om lejonet av Juda stam skulle vara den rätta innehavaren av härskarstaven. Bileam såg en stjärna träda fram ur Jakob, ur Jakob skulle en härskare komma. Sedan preciserade Gud sitt löfte ännu mer. Härskaren skulle vara en avkomling till David. På grund av detta löfte började man kalla den utlovade Frälsaren för ”Davids son”. Jesaja förutsa att Frälsaren skulle födas av en jungfru och Mika kompletterade profetian genom att förutsäga att Messias skulle födas i Betlehem.
Ängeln Gabriel anspelar på alla dessa profetior när han säger till Maria: Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt. Jesus visade också att han var en sann människa genom att göra mänskliga gärningar. Han föddes som ett litet barn, växte upp i Nasaret, han blev trött och hungrig, han sov, han grät, han led och utgöt sitt blod. Han gjorde allt som bara en sann människa kan göra.
Nu är det väl knappast någon som förnekar att Jesus är sann människa. Vad man förnekar är att något under skedde när han blev människa. Man förnekar att han blev född av en jungfru. Det är viktigt att hålla fast vid Bibelns lära; att Jesus avlades genom ett gudomligt under och föddes av en jungfru. Om Jesus skulle ha haft mänsklig far och mor skulle han i bästa fall ha varit en lärare och ett föredöme, men inte vår Frälsare. Då skulle han ha varit en syndare som alla andra människor, avlad och född i synd. Då skulle han själv ha varit i behov av en Frälsare precis som vi. Men nu är han inte avlad på naturligt sätt utan genom ett under av den helige Ande. Han föddes av en jungfru. Därför är han helig och utan synd. Det är en sådan Frälsare vi behöver. Han som själv var utan synd trädde i vårt ställe och betalade vår skuld med sitt heliga och dyrbara blod och sin oskyldiga pina och död.
Dagens text lär oss att barnet som ska födas är mer än en människa. Jesus är sann Gud, avlad av den helige Ande.
Gud hade ända från begynnelsen talat om kvinnans avkomma som en gudomlig person. I det första löftet förutsäger Gud att kvinnans avkomma ska utföra en gudomlig gärning, han skulle krossa ormens huvud. Inte ens en helig och syndfri människa i sin fulla kraft kan övervinna djävulen. Adam kunde inte stå emot och vinna seger fast han var var helig och rättfärdig. Frälsaren som skulle krossa ormens huvud måste vara starkare än Adam före syndafallet. När Gud sedan preciserar det första löftet och talar om lejonet av Juda stam som den rättmätiga ägaren av härskarstaven, när Bileam ser en stjärna träda fram ur Jakob, en härskare komma ur Israel, och när Gud lovar att en avkomling till David ska sitta på Israels tron, ja, då förstår vi att profetiorna handlar om mer än en mänsklig härskare och kung. Profetiorna säger att hans välde ska sträcka sig till jordens ändar. Hans välde ska omfatta allt. Hans tron ska bli befäst till evig tid. Han ska inte bara vara Davids son utan Guds Son. Ängeln Gabriel anspelade på alla dessa profetior när han sa till Maria: Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut.” … ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. Jungfrun Maria skulle bli havande genom ett under av den helige Ande och bli mor till Frälsaren, han som är sann Gud och människa i en person. Jesus är Guds evige Son, kung i ett evigt rike.
När Jesus sedan framträdde gjorde han anspråk på att vara Guds Son och bekräftade sitt anspråk genom att göra gudomliga gärningar. Han förlät synder, han botade sjuka, drev ut onda andar, vindarna och sjön lydde honom och han uppväckte döda. Och slutligen blev han med kraft bevisad vara Guds Son genom uppståndelsen från de döda. Också döden är lagd under hans fötter. Gudomliga gärningar var förutsagda om Messias och Jesus gjorde alla dessa gudomliga gärningar. Genom sina gudomliga gärningar visade Jesus att han inte bara kallades Guds son utan att han verkligen är sann Gud.
Det var nödvändigt för Guds Son att bli människa för att kunna träda i vårt ställe och lida och dö. Men ingen människa kan betala någon annans skuld, inte ens gottgöra för sin egen. Annat blir det när vår återlösare är Gud och människa i en person. Guds Sons blod har den kraften att det renar oss från våra synder. Han som är Gud och människa återlöst, förvärvat och vunnit oss med sitt heliga, dyrabara blod och sitt oskyldiga lidande och död – för att vi ska tillhöra honom.
Kristi person och frälsningsverk förnekas av många och ännu fler ställer sig likgiltiga. Vi ska inte låta det ta ifrån oss vår glädje. Vi ska ta emot Guds ord på samma sätt som Maria även om vi inte kan fatta undret med vårt förnuft. Hon sa: ”Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” De orden uttrycker tron som tar emot och underordnar sig Guds ord. Salig är den som har den tron. Amen.
Låt oss be!
Jesus Kristus, du som är Guds Son och blev vår broder för att frälsa oss, bevara oss för otrons invändningar och stärk oss i tron genom ditt ord. Gör oss till dina frimodiga vittnen som bekänner dig som vår ende gudomlige Frälsare. Amen.