Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Matt 11:2-6 på tredje söndagen i advent.
17 december 2023
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.
2 Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar 3 och frågade honom: ”Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?”
4 Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: 5 Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. 6 Salig är den som inte tar anstöt av mig.
Herre, skriv dessa ord i våra hjärtan.
Nabeel Qureshi lever inte längre men han ägnade sina sista år till att försvara den kristna tron. Hans familj kom från Pakistan och han blev uppfostrad i den muslimska tron som han var hängiven från tidig ålder. Men han fick en kristen studiekamrat. De försökte var och en försvara sin tro och vinna den andre. Två mycket kunniga personer på var sitt områden, jämställda på det sättet kan man säga. Det är ett stort steg för en muslim att lämna islam, det kan i värsta fall innebära dödsfara. Vad var det som fick Nabeel att överge islam och börja försvara en kristna tron? Han uttrycker det bra med några korta ord: ”Jag blev kristen när jag studerade Jesu gärningar, jag slutade vara muslim när jag studerande Mohammeds gärningar.” Kanske inte ordagrannt men det är så jag minns hans förklaring. Hur som helst, ingen kan inta en neutral hållning, ingen kan rycka på axlarna, ingen kan säga ”det angår mig inte” inför redogörelsen för vad alla, vänner som fiender, kunde se med egna ögon och höra med egna öron: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. Lägg sedan till detta att han själv lämnat graven tom. Det är stor skillnad på ett sådant osannolikt CV än ett som man faktiskt kan förvänta av en medeltida krigsherre som inte ens var läs- och skrivkunnig: rövartåg, avrättningar, slavhandel, övergrepp mot barn mm. Att höra om Jesu gärningar är ett övertygande argument, lika starkt på Jesu tid när ögonvittnena berättade som idag när vi läser deras vittnesbörd. Att studera Jesu gärningar rakt av är ett övertygande argument.
Johannes Döparen hade blivit fängslad av Herodes Antipas som regerade över Galileen. Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Det innefattar både Jesu predikan och hans under. Observera att det sägs att Johannes fick höra talas om Kristi gärningar. Det var gärningar som bevisade att Jesus från Nasaret var den utlovade Messias, på grekiska Kristus. Johannes sände då bud med sina lärjungar och frågade honom: ”Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?”
Genast börjar vi undra: varför ställde Johannes en sådan fråga? En del har tänkt att han inte frågade för egen del utan ville att hans lärjungar inte längre skulle uppehålla sig kring honom utan börja följa Jesus. Det var därför han sände dem till Jesus. Kanske inte så trolig förklaring. Av aposteln Johannes får vi veta att Döparen sände två av sina lärjungar med frågan – han sände inte alla. Jesus skickade svar tillbaka: Gå och säg till Johannes… Svaret var ämnat till Johannes personligen – budskapet var till honom. Varken Johannes fråga eller Jesu svar var primärt ämnat för lärjungarna. Det var en personlig sak mellan Johannes Döparen och Jesus.
Var det tvivel som fick Johannes att ställa frågan ”är du den som skulle komma, eller ska vi vänta på någon annan”. Kanske mer åt det hållet, även om det inte var tvivel i meningen ”otrons tvivel”. Kom ihåg att Johannes fick se den helige Ande sänka sig ner över Jesus vid hans dop och han fick höra en röst från himlen vittna om att Jesus är Guds Son. Johannes visste att Jesus var den rätte. Men när Johannes i fängelset fick höra om Kristi gärningar var det ändå något i den redogörelsen som störde honom och väckte frågor. Som vi hörde förra söndagen hade Johannes vittnat om att Jesus var den starkare. Det är han som gör dopet i vatten till ett bad till ny födelse och förnyelse i den heliga Ande. Men det är också han som kommer med dom, redan är yxan satt till roten på vart och ett träd som inte bär omvändelsens frukt. Han har sin kastskovel i handen och ska skilja agnarna från vetet, vetet ska han spara i sin lada och agnarna ska brännas upp i eld. Johannes hade vittnat om att Jesus är Messias, eller Kristus, som kommer med nåd och dom. Men det som störde Johannes i fängelset var att han bara hörde om Jesu nådegärningar. Jesus gick omkring och predikade evangelium och gjorde gott mot alla. En del i hans gärningar saknades. Var var yxan som redan skulle vara satt till roten på vart träd som inte bar god frukt? Var var kastskoveln? Han skulle ju komma med dom.
Gamla testamentets profeter förkunnade om nåd och dom på samma sätt som Johannes Döparen. De kunde tala om frälsning och dom i samma andetag. En aspekt av nåd och dom är att det kommer samtidigt. Gud räddade folket ut ur slaveri och förtryck i Egypten. Räddningsaktionen var samtidigt en dom över Farao och hela hans här. Jerusalems räddning från assyriernas belägring var samtidigt en dom över den högmodige Sanherib och hans här. På korset återlöste Jesus oss från synden, döden och djävulens makt. Vår frälsning innebar dom över dessa fiender.
Men en annan aspekt av nåd och dom är det som kallats profetiskt perspektiv. Det finns en tidsrymd mellan nåd och dom. Guds Son blev människa och kom med nåden och sanningen. Men han ska komma med sin makts änglar för att hålla dom. Det finns en tidsrymd däremellan. Hur lång den är han Gud inte uppenbarat, inte ens för Johannes Döparen.
Som sagt, GT:s profeter kunde profetera om frälsning och dom i samma andetag. Johannes Döparen predikade på samma sätt. Jesus gjorde det också. Hans stora undervisning om de yttersta tingen inleds med förutsägelsen av Jerusalems förstöring. Den delen av profetian gick i uppfyllelse år 70 e. Kr. Jerusalems förstöring skulle bli preludiet till tidens slut, Jesu återkomst och domen. Det är det som kallas profetiskt perspektiv. Perspektivet liknar det man får när man tar bilder med ett starkt tele-objektiv eller tittar i en kikare. Saker som står på stort avstånd från varandra ser sammanträngda ut, som om de var placerade strax bakom varandra. Många troende, både under gamla och nya testamentets tid, har ställt frågor kring detta utan att det varit fråga om tvivel, speciellt när man uppfattat profetiorna så att domen ska komma strax efter nådegärningarna, eller samtidigt.
När vi hör om Johannes döparens fråga ska vi komma ihåg att Gud inte uppenbarat för honom hur lång tid det var mellan Jesu första ankomst då han kom med nåden och sanningen och hans andra ankomst till dom. Hans fråga var väl egentligen: ”är du verkligen den Messias som profeterna förutsagt eller ska det komma en annan och hålla dom?” Jesus skickade detta svar till honom: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: Blinda ser, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. Salig är den som inte tar anstöt av mig.” Lärjungarnas ögonvittnesskildring skulle bekräfta för Johannes Döparen att Jesus gjorde det som var förutsagt om Messias hos profeterna. Jesus nämner att blinda ser, lama går och döva hör som uppfyllelse av förutsägelsen i Jesaja 35:5,6 och dessutom lade han till att de kunde se några spetälska som blivit rena och döda som uppstått. Men det blir speciellt intressant när Jesus hänsyftar till profetian om de fattiga som får hör glädjens budskap i Jesaja 61. Jesus utelämnar den del av profetian som säger att han är sänd att förkunna en hämndens dag från vår Gud.
Johannes fick nöja sig med att höra om att Jesus gick omkring och predikade evangeliet och gjorde gott mot alla. Och Johannes kunde lita på att lika säkert som Jesus gjorde dessa under av nåd och barmhärtighet så skulle han en dag få se honom sitta på sin tron och hålla dom över levande och döda. Egentligen är vi i samma situation. Fast vi till skillnad från Johannes har fått följa Jesus liv och gärningar till korset, till den tomma graven, till himmelsfärden, så har vi inte hört honom göra något annat än gärningar av nåd och sanning, barmhärtighet och frälsning. Ingen har hört eller sett honom hålla dom, fast det var förutsagt om honom. Men lika säkert som han utfört alla frälsningsgärningar så ska han en dag hålla dom. Tiden och stunden för domen är inte uppenbarad varken för profeterna, Johannes döparen eller oss. Av goda skäl. Det gör Johannes budskap angeläget för varje människa i varje tid: omvänd er, himmelriket är nära.
Vi inledde med att berätta om en man som blev kristen när han studerade Jesu gärningar. Allt vi behöver ta ställning till är mäktiga, förunderliga gärningar av kärlek, nåd och barmhärtighet. De är av sådant slag att de inte kan lämna någon oberörd. ”Salig är den som inte tar anstöt av mig” avslutade Jesu svar till Johannes. Att ta anstöt innebär inte att bara bli stött, eller att bli sårad. Det innebär närmast att gå i en fälla med dödlig utgång. Innebörden är alltså: ”salig är den som inte avfaller från mig.” Jesus uttalar en saligprisning över alla som inte avfaller från honom när de hör honom säga eller göra något de inte förstår. De är saliga därför att de i alla fall behåller tron och därmed alla de andliga och eviga välsignelser som Jesus vunnit. Jesus ville inte att Johannes skulle förlora dessa välsignelser på grund av något han inte förstod. Han vill inte heller att någon av oss ska förlora dessa välsignelser för något vi inte förstår. Paulus skriver till församlingen i Filippi hur mogna kristna bör tänka men tillägger sedan: tänker ni annorlunda i något avseende ska Gud uppenbara också det för er. Låt oss bara hålla fast vid det vi nått fram till. Och på ett annat ställe: jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag. Kort sagt, när vi börjar grubbla över saker som vi inte förstår så ska vi i alla fall hålla fast vid ögonvittnenas berättelse, barnundervisningen och katekesen. Tids nog ska Gud ge oss svar på det vi har svårt att förstå. Amen
Låt oss be!
Käre Jesus Kristus, vi tackar dig för dina underbara frälsningsgärningar. Du har predikat evangelium för fattiga syndare, gjort gott mot alla och lämnat en tom grav. Det är en stor förmån att vi fått lära känna dig och följa dig. Hjälp oss hålla fast vid dig. Amen.