Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Matt 6:9-15 på tjugotredje söndagen efter trefaldighet.
12 november 2023
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.
9 Så ska ni be:
Vår Far i himlen,
låt ditt namn bli helgat.
10 Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske,
på jorden som i himlen.
11 Ge oss i dag
vårt dagliga bröd.
12 Och förlåt oss våra skulder,
så som vi förlåter dem
som står i skuld till oss.
13 Och för oss inte in i frestelse,
utan fräls oss från det onda.
14 För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. 15 Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, hjälp oss så att vi blir bättre bedjare så att vi ber om det som du lärt. Låt din förlåtelse värma våra hjärtan så att inte oförsonlighet hindrar våra böner. Amen.
Herrens bön är hämtad ur bergspredikan i Matteus evangelium och innehåller sju bönepunkter. Det finns en kortare variant i Lukas evangelium. Skillnaden lär oss att Herrens bön inte är avsedd som ett böneformulär som ska upprepas med precis samma ord varje gång. Det är snarare böneämnen som vi kan uttrycka med egna ord eller suckar om vi vill. Jesus lär oss be osjälviska böner om andliga välsignelser för hela Guds folk och alla människor. Han lär oss be om allt som hör till livets uppehälle för oss själva och alla människor.
Luthers katekes lär oss vad varje bönepunkt innebär. Den första bönepunkten är ”helgat varde ditt namn”. Vi kan inte göra Guds namn heligt, det är heligt i sig självt. Men Guds namn hålls heligt bland oss när Gud sänder sin Ande så att vi tror hans ord, bekänner det rent och klart och lever efter det. När vi ber om det så har vår vilja blivit ett med Faderns vilja. Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen. Vi vill också att alla människor ska bli frälsta genom tron Kristus så att Guds namn hålls heligt här på jorden. Och när vi ber enligt Guds vilja så vet vi att han hör oss. Han svarar på vår bön genom att utföra sitt frälsningsunder genom sitt ord och sakrament.
När vi ber ”tillkomme ditt rike” så är också det en bön om Guds andliga välsignelser för alla människor. Gud regerar över allting även utan vår bön. Herren regerar över alla riken och folk. Hans välde sträcker sig till jordens ändar. Han regerar också över enskilda människors liv. Inget är för stort för hans makt och inget är för litet för hans kärlek och omsorg. En dag ska hans rike komma i härlighet även om ingen ber om det. Men bönen handlar inte om allt som Gud i sin allmakt råder över, utan om Guds nåderike. Han regerar på ett särskilt sätt genom sin Ande och sitt ord i deras hjärtan som tror på Jesus. Vi ber att han ska utvidga sitt nåderike så att han genom sitt ord och sin Ande regerar i fler människors hjärtan. Vi ber att människor ska tas ut ur otrons mörker och in i Kristi nåderike. Vi ber att han ska sända sin Ande så att allt fler bekänner Jesus som sin Herre. Det är Guds vilja.
I nästa bönepunkt ber vi att han bryter ner och förhindrar allt som inte tillåter att vi håller hans namn heligt och att hans rike kommer. Guds goda vilja sker också när han styrker och bevarar oss i sitt ord och tron ända till livets slut. Det är hans goda och nådiga vilja. Det är vår bön att Guds goda vilja ska ske också hos oss. Dessa första bönepunkter är missionsinriktade och innehåller även hoppet om evigt liv och en bön om Guds rike ska komma i sin härlighet till förlossning för sitt folk.
Dessa böner är osjälviska förböner för alla människor. Det är precis motsatsen till att be om pengar och ägodelar eller framgång i livet för egen del. Vi lär oss i dessa böner att låta våra egna personliga och materiella behov träda i bakgrunden. Istället ber vi om det viktigaste av allt: andligt liv och andliga skatter. Och vi ber att dessa välsignelser ska ges åt alla människor. Vi är syndare och har så lätt att bara se till det jordiska och till oss själva. Vi behöver lära oss en annan attityd: att framför allt önska och be om andliga välsignelser för alla.
Samma attityd lär vi oss i nästa bönepunkt. Vi har som sagt lätt att vara egoistiska. Dessutom är vi sällan nöjda med att Gud gett oss allt vi behöver för vårt livsuppehälle utan vi vill ha mer än vi behöver – helst mycket mer. Men Jesus lär oss be: ”Ge oss var dag vårt bröd för dagen.” Han lär oss inte säga ”ge mig var dag mitt bröd för dagen…”. Nej, bönen omfattar alla människor och vi lär oss be att Gud, dag för dag, ska ge oss och alla vårt livsuppehälle. Denna bön är en osjälvisk förbön för alla människor om de goda gåvor som Gud skänker.
Gud uppehåller livet hos allt levande även utan vår bön. Men vi erkänner i denna bön allt vi behöver för vårt liv är goda gåvor från vår himmelske Fader. Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader. Vi lär oss att inte oroa oss för vårt liv eller för framtiden. Istället lär vi oss vända oss till Honom som uppehåller allt levande.
Även de följande två bönepunkterna lär oss be om andliga välsignelser för hela Guds folk. Vi ber att han ska innesluta oss i sin förlåtelse. Denna bön stiger upp från det folk som lärt känna sin synd och tror på Guds förlåtelse för Kristi skull. Vi syndar varje dag på många olika sätt. Dessa synder kan vi inte utplåna, gottgöra eller betala på något sätt. Men vi tror evangeliet som förkunnar att Kristus har betalt hela vår skuld. Vi kommer därför inför Gud och ber att han ska förlåta alla våra synder för Kristi skull. Detta är själva kärnan i den kristna tron. Och vi ber inte bara för oss själva utan för hela Guds folk – så att hela Guds folk en dag kan träda fram inför honom klädda i vita kläder – kläder som gjorts vita i Lammets blod. På samma sätt gjorde Mose och profeterna i Gamla testamentet. De bekände hela folkets synd och bad om förlåtelse för alla syndare. Det gjorde de i den fasta övetygelsen att Gud är nådig och barmhärtig mot alla för Kristi skull.
Vi ber också att vi här på jorden ska kunna leva tillsammans som ett folk som blivit renade i Kristi blod. På samma sätt som Gud förlåtit våra synder, utan att vi på något sätt förtjänat det, vill vi av hjärtat förlåta varandra. Det är en stor andlig välsignelse från Gud när vi som bröder och systrar har tålamod med varandra och förlåter varandra som Kristus förlåtit oss.
Vi ber också för hela Guds folk att han ska välsigna oss så att vi inte faller för frestelser. Vi lever i en värld som på olika sätt försöker få oss på fall. Olika idéer, ideologier, teorier, livsåskådningar, värderingar, attityder och säljande argument försöker vinna vårt bifall, och det är inte alltid uppenbart från början att de strider mot vad Bibeln lär. Vi har vår egen syndiga natur som gärna lockas och dras med. Det finns en anslutningspunkt för frestelsen i vår egen svaghet. Dessutom går djävulen omkring som ett rytande lejon och söker vem han ska sluka. Han vet inte vad vi tänker men han kan påverka hur vi tänker och känner. Genom att iaktta oss vet han våra svagheter och var och när han ska sätta in sin stöt. Vi är chanslösa mot dessa fiender. Vi har inte den styrka som krävs. Vi ber nu för hela Guds folk och oss själva att Gud ska bevara oss i frestelsen så att vi förblir trogna honom. Det är Han som ger segern till sitt folk. Vi ber om denna välsignelse för oss själva, alla våra trossyskon och hela den kristna kyrkan.
Vi kan använda de ord Jesus lärt oss. Men framför allt ska vi använda böneämnena. Det är viktigare att vi lär oss be om själva saken än att använda precis rätta ord. De ämnen som Jesus ger oss är osjälviska böner om Guds andliga välsignelser för hela Guds folk och alla människor, och om allt som hör till livsuppehället för alla människor.
Jesus avslutar undervisningen med dessa ord: För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser. Med de orden hänvisar han tillbaka på hela bönen. Vi har lärt oss upprepa orden oss och vi. Vi har lärt oss att be som en familj till vår gemensamma Far, som bröder och systrar med en gemensam tro. Kärnan i vår gemensamma tro är tron på syndernas förlåtelse som Kristus vunnit. Men om vi själva odla oförsonlighet och inte längre vill förlåta så driver det till slut ut förlåtelsen från våra hjärtan. Då ställer vi oss utanför Guds familj och det finns inte längre något oss eller vi. Jesu ord är en kraftfull maning att vi ska förlåta varandra så som Gud förlåtit oss så som det heter i Efesierbrevets 4:e kapitel: Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er. Amen.
Låt oss be!
Herre Jesus Kristus, först vill vi tacka dig av allt hjärta för att du gett oss rätt att bli Guds barn så att vi kan be till vår Fader i himlen. Lär oss att varje dag vända oss till vår himmelsek Fader som är alla goda gåvors givare. Lär oss att be osjälviska förböner för våra trossyskon, hela Guds folk och alla människor och lita på att Herren ska sända hjälp från himlen, så som han lovat. Dig tillhör all ära, ty du har renat oss så att vi frimodigt kan träda fram inför Gud. Amen.