Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Joh 7:37-39 på pingstdagen.
28 maj 2023
Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.
37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.
Låt oss be!
Jesus, vår Frälsare, ditt ord är de friska vatten som ger liv åt vår själ. Sänd din Ande så att vi lär oss hålla det dyrbart, höra och bevara det i troende hjärtan. Amen.
Dagens evangelietext passar på pingstdagen men tar oss till en annan högtid, en lövhyddohögtid som firades i Jerusalem för tvåtusen år sedan.
Lövhyddohögtiden var en av de tre stora högtiderna i det judiska kyrkoåret. Då samlades man till Jerusalem för att fira högtid i 8 dagar. Det var en högtid av glädje och tacksägelse. Man bodde i lövhyddor till minne av att Herren lät Israels barn bo i lövhyddor när han räddade dem ut ur slaveriet i Egypten. De tackade också Gud för fruktskörden. Med tiden hade man lagt till olika ceremonier. Prästen skulle vid tiden för morgonoffret gå till Siloadammen och hämta vatten som sedan hälldes ut vid altaret. Det var till minne av att Gud gett folket vatten ur klippan under ökenvandringen. När prästen hällde ut vattnet sjöng folket en vers ur Jesaja 12: Med fröjd ska ni ösa vatten ur frälsningens källor.
Jesus anknöt till den ceremonin när han på sista festdagen, den största i högtiden, stod och ropade: Om någon törstar, så kom till mig och drick. Jesus tillämpade Jesajas profetia på sig själv. Det är som om han sa: ”nu har Jesajas profetia gått i uppfyllelse. Jag är frälsningens källa. Kom till mig och drick, du som törstar”.
När Jesus ropade ut sin inbjudan gick också en annan profetia ur Jesaja i uppfyllelse. Jesaja hade profeterat om rösten som skulle ropa så som Jesus ropade: Hör på, alla ni som törstar, kom hit till vattnet… sedan sägs det vad det betyder: Böj ert öra hit och kom till mig! Hör, så får er själ leva! Jag vill sluta med er ett evigt förbund: Ni ska få den trofasta nåd som jag lovade David. (kap 55) Att komma till Kristus och dricka är alltså att höra och tro hans ord. Det vatten han ger är evangeliet, som är ett glatt budskap som försäkrar oss om Guds trofasta nåd. Vilka målgruppen? Ja, de som törstar. Profeten gör en jämförelse mellan kroppens törst efter vatten och själens törst efter Guds nåd. Sådana jämförelser görs i Bibeln på flera andra ställen, exempelvis i Psalmen där vi sjunger: Såsom hjorten trängtar efter vattenbäckar så trängtar min själ efter dig, o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden. När får jag komma och träda fram inför Guds ansikte? Varför är du så bedrövad min själ, varför så orolig i mig? Sätt ditt hopp till Gud, ty jag ska åter få tacka honom, min frälsnings Gud.
Själens törst efter Guds nåd och frälsning uppkommer av vår medvetenhet om Guds krav och budskapet om Guds gåva av nåd. Alla människor har en viss kunskap om Guds krav, samvetet vittnar om det. Guds bud klargör Guds krav på oss och avslöjar vår synd och brist. Det väcker själens törst. Men evangeliet riktar själens längtan och hopp till Guds gåva av nåd. Lagen visar att vi är syndare som förtjänat Guds vrede och straff, och det är vad samvetet också vittnar om. Det gör vår själ bedrövad och orolig, som psalmisten skriver. Lämnad åt sig själv skulle människan förtvivla eller bli en hycklare. Men evangeliet lovar nåd och förlåtelse och väcker längtan och hopp.
Vi hör i evangelierna på många ställen att Jesus talar till folket. Men det är inte så ofta vi hör att han står och ropar. Men det gör han här. Han inbjöd dem som törstade till sig själv.
Han ger liv åt själen med sitt ord som lovar Guds trofasta nåd och frälsning. Han är själv garantin för evangeliets löften. Han har fullbordat allt som krävs för vår frälsning. Han är försoningen för våra synder. Budskapet om den frälsning han vunnit är livets vatten för törstande själar och den som tror ska inte förgås utan ha evigt liv. Vill du få ro i själen ska du komma till Jesus och få försäkran om Guds trofasta nåd.
Jesus ropade också: Den som tror på mig, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger. Det innebär att den som tror på Kristus inte bara får släcka sin egen törst utan får även förmåga att släcka andras törst. Jesus talar här om den helige Ande och Andens gåvor som ger oss förmåga att trösta varandra med den tröst vi själva fått av Gud, som Paulus skriver i 2 Kor 1: Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud. De strömmar av levande vatten som flyter fram ur de troendes innersta är evangeliet som tröstar oroliga själar.
Fast Jesus i sitt bildspråk använder motiv vi är bekanta med – vatten och strömmar eller floder – finns det ingen motsvarighet i naturen till den bild han använder. Vem har hört talas om att ett par glas vatten – så mycket som krävs för att släcka törsten – kan ge upphov till strömmar av vatten som flyter fram? Och hur vanligt är det att flera strömmar flyter fram ur samma källa i olika riktningar? Men så är det med det andliga livet. Den som kommer till Jesus och tror på honom har själv fått det eviga livet. Men han har också blivit en outtömlig källa som kan ge livet vidare till många andra. Evangeliet är en Guds kraft till frälsning. Och det finns inga begränsningar på hur många evangeliet har kraft att föra till frälsning.
Evangeliet, som de troende förkunnar, är strömmar av levande vatten, en outtömlig källa som ger liv. Luther säger på ett ställe: Kristus vet väl varför han kallar Guds ord en ström. Ty det uträttar många och stora ting – går fram och rycker med. Så gjorde aposteln Petrus på pingstdagen, då han med en predikan, liksom med en vattenström, ur djävulens rike förde bort och sköljde bort omkring tre tusen människor, vilka han förlossade på en timme. Det ser inte så ut men Guds ord har en sådan kraft; strömmen tröstade och förde dem till rätta.
Jesus ropade att Skriften gick i uppfyllelse när strömmar av levande vatten flöt fram ur de troendes innersta. Kanske hade han Sakarja 14 i tankarna: ”Och det ska ske på den tiden att levande vatten ska utgå från Jerusalem…” Den första strömmen är apostlarna som hört evangeliet av Jesus. De började förkunna evangeliet i Jerusalem på den första pingstdagen. Från den dagen gick strömmar av levande vatten ut från Jerusalem. De pilgrimmer som kommit till pingsthögtiden tog med sig evangeliet hem. På så sätt utgick det från Jerusalem ut i hela världen. Denna livets vattenström har också nått oss. Evangeliet går hela tiden från den ene till den andre. Evangeliet är ett budskap och det ligger i sakens natur att det förmedlas från den ene till den andre.
I sista versen av vår predikotext gör aposteln Johannes en kort kommentar till vad Jesus sagt: Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. Visst fanns Anden före det att Jesus blev förhärligad. Också de troende under Gamla testamentets tid fick den helige Ande. David klagar ju: Tag inte din helige Ande ifrån mig. Men den helige Ande hade ännu inte blivit utgjuten. Det skedde på pingstdagen. Då hade Jesus fullbordat sitt återlösningsverk. Han hade uppfyllt allt som var förutsagt om Messias, lidit och dött, uppstått och uppstigit till himmelen. Han sände den helige Ande att uppfylla apostlarna och de troende med frimodighet att förkunna evangeliet om en fullbordad frälsning.
Allt Jesus vid detta tillfälle ropade ut är ett verk av den Helige Ande. Att en människa kommer till Jesus, tror på honom, och får evigt liv är ett verk av den Helige Ande. Men det är framför allt detta sista som tillskrivs Anden; att den som tror blir en källa som sprider det eviga livet vidare till andra.
Vi ska försöka behålla den bild Jesus målar upp för oss. Strömmar av levande vatten flyter fram ur vårt innerst och ger liv till dem vi har runt omkring oss. Grip tillfället att förkunna evangeliet. Det är inget obetydligt vi har att dela med oss av utan själva livet – det eviga livet. Genom evangeliet är den helige Ande verksam. Han förhärligar Kristus, förlåter synder, pånyttföder, rättfärdiggör, tröstar och ger evigt liv. Amen.
Låt oss be!
Herre, Jesus Kristus, ditt evangelium är för oss som friska vatten som ger oss ro. Bevara ditt ord i våra hjärtan. Låt ditt evangelium bli ett livgivande vatten också för människor i vår närhet. Sänd oss din Ande och gör oss till dina frimodiga vittnen. Amen.