Predikan i S:t Jakobs evangelisk-lutherska församling i Piteå av Stefan Hedkvist över Hebr 12:1-3 på söndagen efter alla helgons dag.

6 november 2022

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus! Amen.

1 När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. 2 Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. 3 Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet.

Låt oss be!
Herre Jesus, hjälp oss att hålla blicken fäst vid dig och tänka på dig så att vi blir starka och uthålliga i tron. Hjälp oss växa till i andlig mognad när vi nu ska studera ditt ord. Amen.

Hebreerbrevets författare liknar det kristna livet vid en löpartävling. Den som ska vara med måste lägga bort allt som kan påverka prestationsförmågan negativt. Och man måste ha en positiv motivation för att orka hålla ut, för ett långlopp innebär att man måste kunna hantera trötthet och smärta för att fortsätta mot mållinjen. Då krävs det att man är motiverad.

Vår text börjar med en slutsats: När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss… Den ansluter till det föregående kapitlet, det 11:e kapitlet som handlar om troshjältarna i Gamla testamentet. Genom tron utförde de storverk och uthärdade många lidanden. De utstod misshandel, hån och gisselslag. De vandrade omkring hemlösa i en tid då den utlovade frälsningen låg i en fjärran framtid. De hade bara ett löfte att hålla sig till och såg uppfyllelsen genom tron fjärran ifrån. Jämfört med dem har vi en stor fördel. Vi har apostlarnas vittnesbörd om hur Gud uppfyllt sina forntida löften genom att sända sin Son som vår Frälsare. Jesus har frälst oss undan synd och död för att vi ska tillhöra honom. Uthärdade troshjältarna så mycket genom tron, så har vi så mycket större anledning till det som har facit i hand. Låt oss därför hålla fast vid hoppets bekännelse så mycket mer eftersom vi ser dagen för Kristi andra ankomst närma sig. Det är själva mållinjen; att nå fram till uppståndelsen från de döda tillsamman med alla troende som levt före oss.

När Hebreerbrevets författare skriver att vi har en så stor sky av vittnen omkring oss innebär det inte att de avlidnas andar finns runt omkring oss här på jorden, eller något sådant. Bibeln lär att de troendes själar finns hos Gud i väntan på uppståndelsens dag. Men de som gått före oss är vittnen som omger oss på ett annat sätt. Hebreerbrevets författare syftar på deras vittnesbörd som finns nedtecknat i Gamla testamentet. Till det kan vi lägga troshjältarna som beskrivs i Apostlagärningarna och epistlarna, samt troshjältarna och reformatorerna som kyrkohistorien berättar om. Deras tro, och allt de utstod genom tron, är ett samstämmigt vittnesbörd för Guds kyrka i alla tider.

Vad innebär deras vittnesbörd för oss? Det innebär att vi också ska lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Det går inte löpa uthålligt med tunga stövlar och tung ryggsäck. Gud manar oss att lägga bort allt som tynger, allt onödigt bagage, och framför allt synden som snärjer oss och håller oss kvar.

Det finns sådant som hindrar oss i loppet utan att det rör sig om synder. Att ha kompisar är ingen synd, men om de sociala kontakterna börjar inkräkta på gudstjänster och bibelstudier så att blir de ett hinder för att nå målet. Likadant är det med arbete, hobby och fritid. Det finns många saker som inte är synder men som ändå kan hindra vår andliga utveckling. Men det mest uppenbara hindret är ändå synden som snärjer oss så hårt. Alla människor dras och lockas av sina egna begär. Det vet Satan mycket väl, så hans taktik är att fresta oss där vi är som svagast. Han kan inte se in i våra hjärtan men han kan iaktta oss och komma underfund om våra svagheter så han kan skräddarsy frestelserna till var och en, likt facebooks och googles parametrar som registrerar ditt intresse och skräddarsyr reklamen så att du ska nappa. Djävulen sätter ut fällor längs löparbanan, lockelser till synd som gör att löparen riskerar att bli diskvalificerad. På grund av vår syndiga natur blir vi lätt snärjda. Vad ska vi göra? Ja, vi ska naturligtvis inte tillåta oss att bli snärjda av synden. Nästa vers förklarar hur det ska gå till. Men först ska vi säga några ord om uthållighet.

Gud manar oss att löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Uthållighet är förmågan att uthärda påfrestningar utan att ge upp. När det handlar om vårt kristna liv så innebär det att förbli trofasta, att inte ge upp tron eller bli arga på Gud när vi utsätts för prövningar och lidanden. När man gjort ett dokument på datorn kan man trycka på ”förhandsgranska” innan man skriver ut det. Med hjälp av Bibeln kan vi ”förhandsgranska” det lopp som ligger framför oss. Vårt lopp innebär i stort sett detsamma för oss som för de troende som gått före oss.

Strax före sin korsdöd sa Jesus till sina lärjungar: Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Vi kanske inte upplever öppna förföljelser i vår tid, eller i vårt hörn av världen. Men förföljelse har varit verklighet för många kristna genom historien, och det vittnar troshjältarna i Hebreerbrevets 11:e kapitel om. I många länder är förföljelse en verklighet för de kristna även idag.

Skriften talar också i mer allmänna ordalag om korset som alla kristna får bära. Det kristna korset innefattar alla lidanden vi får utstå för Kristi skull. Aposteln Paulus styrkte de kristna och uppmanade dem att förbli i tron och sa: vi måste gå genom många lidanden för att komma in i Guds rike (Apg 14:22). Han var trovärdig för de visste vilka lidanden han själv hade fått utstå för Jesu skull. Jesus avslutade sitt tal till lärjungarna på väg ut till Getsemane med dessa ord: Detta har jag talat till er, för att ni ska ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen. (Joh 16:33). Om vi drabbas av lidanden är det inget konstigt som sker. Vi ska inte vänta att bli krönta med segerkransen redan nu innan vi passerat mållinjen. Men när vi kommit så långt att döden är oundviklig så ska vi tänka på Paulus ord när han var i den situationen. Han skriver till sin trogne medarbetare Timoteus: var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst. 6 Själv offras jag redan som ett drickoffer, och tiden för mitt uppbrott är inne. 7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. 8 Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.

Men nu ska vi höra det viktigaste: hur ska vi få kraft att lägga bort allt som tynger och löpa uthålligt det lopp vi har framför oss? Det är bara genom att se på Jesus vi får kraft att troget och uthålligt leva ett kristet liv: låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.

Hur ska vi fästa blicken på honom? Ja, genom att läsa vår Bibel, genom att delta i gudstjänster, bibelstudier och genom andakter i hemmet; det hjälper oss till andlig mognad och ger oss en starkare tro.

Vad innebär det att Jesus är trons upphovsman? Ja, föremålet för vår tro är Jesus, och allt vad han lärt oss, och allt vad han gjort för oss. Vad har han gjort? Ja, han utstod att vara övergiven av Gud för vår synds skull för att vi skulle slippa. På korset ropade han: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Han backade inte ur fast han visste att detta oerhörda lidande hörde till det lopp som låg framför honom. I stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen. Uthålligt utstod han lidandet och brydde sig inte om skammen när han blev en förbannelse för vår skull. Det heter ju: Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

När han gjort så mycket för oss, ska vi då backa ur när vi utsätts för prövningar och lidanden för hans skull? Ska vi låta denna världens omsorger tynga oss så att vi inte når målet? Ska vi vika av från löparbanan för att vi dras ditåt av våra egna begär? Eller är vi så rädda för att bli hånade och föraktade att vi döljer vår tro? Nej, tänk på Jesus som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet.

Vad innebär det att Jesus är trons fullkomnare, och att han sitter på högra sidan av Guds tron? Det betyder att han har fått all makt i himmel och på jord och att en dag alla knän ska böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud Fadern till ära, att Jesus Kristus är HERREN. Att han är trons fullkomnare innebär att ingen som flyr till honom ska komma på skam. Han har gett oss tron. Han ska också föra oss fram till målet som Paulus skriver: Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det intill Kristi Jesu dag. Genom sitt ord stärker han vår tro, och han ska en dag ge oss rättfärdighetens segerkrans. Håll bara blicken fäst vid honom så får du kraft att säga nej till synden och de världsliga begären och uthålligt löpa det lopp som ligger framför dig. Amen.

Låt oss be!
Käre Herre Jesus, vi tackar dig för att du tog vår plats, led och dog för oss för att vi ska tillhöra dig. Hjälp oss att leva för dig som dött och uppstått för oss. Hjälp oss att leva så som du vill, hålla oss till ditt ord och uppmuntra varandra, så att ingen blir efter och lämnas kvar. Ge oss uthållighet i prövningar, och glädje över din seger och dina löften. Amen.