Rakel Drechsler, född Edvardsen, bor sedan 2006 i Leipzig med sin familj. Hon är utbildad i Staff Ministry och blev förra året insatt som församlingspedagog i vår tyska systerkyrka ELFK (Evangelisch-Lutherische Freikirche). Bibel och Bekännelse har bett henne berätta lite om detta.
Varför har Gud valt att använda helt vanliga människor till att bygga sitt rike? Det är något jag har frågat mig själv – ja, jag har frågat Gud! – ofta det senaste året. Jag har så uppenbara svagheter och begränsningar. Jag har bara två händer, två fötter, ett huvud, ett par öron, bara 24 timmar om dygnet… Jag blir trött och hungrig och känner mig verkligen inte som en superhjälte. Jag ser min egen synd och kan bara erkänna att jag inte växer och blir bättre för var dag som går.
Jag blev kallad av församlingen i Leipzig att verka som församlingspedagog och insattes förra hösten. Nu har jag blivit ombedd att skriva om mitt första år i denna tjänst. Det kan snabbt bli tråkigt om jag bara räknar upp vilka uppgifter jag har. Så mer än att bara informera vill jag gärna också använda denna möjlighet att förhoppningsvis inspirera dig som läser det här att fråga: ”Gud, på vilken plats har du satt mig? Vilka gåvor har du gett mig? Vilka uppgifter? Hur kan jag tjäna dig, Gud?”
Men för att vara tydlig vill jag bara kort förklara vad min kallelse innebär. Vi har en församling på omkring 80 medlemmar med många barn och flera äldre, änkor och ensamma kvinnor. Jag är kallad till att tjäna barnen och kvinnorna här. Varje vecka undervisar jag de yngsta skolbarnen i biblisk historia. (Här i Sachsen kan man bli befriad från religionsundervisningen i den offentliga skolan, så undervisningen i församlingen är en ersättning för det.) Därtill har jag det överordnade ansvaret för barnarbetet i församlingen. Det betyder inte alls att jag gör allt. Vi har flera väldigt kompetenta och engagerade kvinnor som är med i barnarbetet, men jag är kallad att ha översikten och är ansvarig för att utrusta de andra medarbetarna. Förutom barnarbetet är jag ansvarig för det generella arbetet bland kvinnorna. Jag gör hembesök och leder olika bibelgrupper, även via internet. Så finns det mer ”osynliga” uppgifter som inte är så handfasta och inte alltid låter sig skrivas ner i en kalender: läsa, skriva, tänka, be (ja, till och med gråta). Jag inser vilket enormt privilegium det är att ha så mycket frihet att ta mig tid till det och själv kunna planera dagarna. Jag märker ofta att mitt eget personliga bibelstudium är den bästa förberedelsen till de mer konkreta uppgifterna jag har.
Vad tänker jag om mina uppgifter? Det är så många som behöver någon som lyssnar, ger tröst, uppmuntran och förbön. ”Hur har du det? Jag ser dig. Jag hör dig. Jag bryr mig om dig. Ja, Gud älskar dig. Jag har inte alltid rätt svar på det som tynger dig. Jag kan inte ge recept på hur ditt liv ska bli bättre och lidandet mindre. Men jag kan dela Guds kärlek med dig. Jag söker gärna i Bibeln tillsammans med dig så vi kan se vad Gud säger. Vem är han? Vilka är du och jag? Vilken är hans vilja för oss och med oss?”
Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp… (Ef 4:11-12). Det finns olika sorters uppgifter och tjänster i Guds rike. Det finns olika sorters ämbeten där man kan tjäna församlingen. Jag för min del är kallad att utrusta kvinnorna och barnen i min församling. Med vad? Vad är det för utrustning de behöver? Ingen annan än den jag behöver själv: Guds ord, hans löften om att han älskar mig och aldrig lämnar mig. Och att han har allt jag behöver.
Så förutom att lyssna och samtala och studera Bibeln tillsammans vill jag också uppmuntra: Läs Bibeln själv! Läs om äkta människor med verkliga problem och uppenbara svagheter och skamliga synder. Läs om vår Gud som aldrig blir trött på att ropa efter dem och efter oss: ”Kom tillbaka. Vänd mig inte ryggen. Jag vill vara nära dig, se dig öga mot öga. Inga problem är för stora för mig. Ingen synd är för stor. Jag vill hjälpa dig. Ingenting du har gjort kan få mig att sluta älska dig.”
Vad är avsikten med att ”utrusta de heliga”? Att de ska tjäna! På det sättet vill Gud bygga sitt rike, Kristi kropp. Men hur kan de heliga tjäna, hur kan du tjäna Gud i ditt liv? Vad har du för människor som du kan tjäna i din omgivning? Vilka uppgifter ropar på dig? Den slitna maken, det gnälliga barnet, den ensamma medlemmen i församlingen, den sjuka vännen, den irriterade kunden, det tomma kylskåpet, den smutsiga tvätten, den igenvuxna trädgården… Listan är lång. Vi får vara Guds händer och fötter, ja, till och med hans hjärta som öser medkänsla och barmhärtighet över varandra. Vi får låta hans kärlek strömma genom oss som genom ett rör. Ett välmenande ord, ett leende, en kram, en hjälpande hand… Gud har gett oss kreativitet så vi är fria att hitta unika och bra sätt att tjäna varandra. Vi ser inte Jesus, men vi ser varandra. Låt oss tacksamt och villigt ta emot det vi har att ge till varandra!
I min egen vardag märker jag det om och om igen. Det blir för mycket! Behoven är så många och stora. Och jag är liten, trött och begränsad. Det finns dagar och stunder då jag är sliten och omotiverad. Det finns uppgifter som jag helst vill slippa undan och blunda för. Där välsignelserna är många är anfäktelserna inte långt borta. Men Jesus ser till mig precis som han sa till Paulus: Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet (2 Kor 12:9). Ja, för mig är det mycket men inte för Jesus! Han har kraften. Han har vunnit över djävulen och över min synd och över döden. Han lever och regerar och han har gett mig den helige Ande för att vara i mig. Tala om superkrafter! Den levande allsmäktige Gud är min käre Far som bara vill mig väl och bara tillåter det som tjänar till det bästa för min själ. Allt är bara bra. Jag är hans älskade barn. Det är det som är min identitet – inte vad jag gör eller har eller vad andra skulle tänka om mig. Jag är helt enkelt hans och jag lever för honom.
Det är 20 år sedan jag genomgick en fyraårig utbildning i ”Staff Ministry” på Martin Luther College i Minnesota, USA, som är Wisconsinsynodens högskola med förberedande prästutbildning och utbildning av lärare och andra tjänster inom kyrkan. Sista halvåret bestod av praktik. Det skulle gå många år innan jag fick kallelse att vara församlingspedagog i min församling, men under de åren samlade jag erfarenheter som kommer väl till pass nu. (Äktenskap, barnuppfostran, framgångar och motgångar i livet). På MLC var det flera vuxna som redan hade arbetat i andra yrken men ville lära sig mer och se nya möjligheter att tjäna sin församling. Du kanske känner till någon som skulle kunna passa till detta? Kanske du själv funderar på om det kan vara något för dig? Titta gärna på MLCs hemsida och se vilka möjligheter det finns till utbildning, vidareutbildning och onlinekurs. Men mest av allt vill jag uppmuntra dig att lyfta blicken och se runt omkring dig. På vilken plats har Gud satt dig?
Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden (Matt 28:18). Jesus säger: ”Gå, för jag har all makt”. Han säger inte: ”Gå, för jag har gett dig all makt!” Så jag vill gå – och lita på honom. Jag vill ”lägga mina bröd och små fiskar i hans händer så att han kan göra med dem som han vill” (Citat från en av mina fina lärare på MLC, Mark Paustian.) Jag vet att jag inte är ensam, för Jesus lever och är med mig varje steg, varje andetag.
Rakel Drechsler