Sedan sade han till dem: ”Sabbaten skapades för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen Herre också över sabbaten” (Mark 2:27-28).

Ordet ”sabbat” betyder ”vila”. När Gud skapade världen ”arbetade” han sex dagar, och den sjunde dagen vilade han – då slutade han med sitt skapande verk. Därför befallde Gud sitt folk i den gammaltestamentliga kyrkan att arbeta sex dagar och att vila på den sjunde dagen (sabbaten). På sabbatsdagen vilade de i Guds Ord. Ja, även då var det en frestelse att arbeta oavbrutet och att bli så upptagen med jordiska saker att de skulle försumma Guds Ord.

På Jesu tid hade de skriftlärda gjort om vilodagen till en dag för paragrafrytteri, inte en dag för vila i Guds Ord. De hade förökat kraven och reglerna. De hade lagt till otaliga detaljer för att definiera vad som var ”arbete” och vad som var ”vila”. Om du höll dessa människoskapade regler kunde du vara stolt av dig själv. Om du inte lyckades blev du skuldbelagd.

Men problemet är: Att följa regler är aldrig vilsamt!

Jesus läxade upp dem. Han påpekade att det var han, och inte människor som skapat sina egna regler, som var Herre över sabbaten. Och Jesus kom för att ge oss vila för våra själar. Vi skulle aldrig kunna hålla Guds lag så väl att vi kunde finna vila i vad vi hade åstadkommit. Men Jesus höll lagen i vårt ställe, och sedan dog han i vårt ställe för våra misslyckanden. Och eftersom han har fullbordat allt lovar han oss att vi tillitsfullt kan se fram emot en himmelsk vila genom tron på honom.

Det är därför vi tar oss tid att vila i Ordet – inte för att följa en regel, men för att ära vår Frälsare. Jesus bjuder oss: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila” (Matt 11:28). Vi tackar honom för vilan som vi har nu och vi ser fram emot den eviga vilan som han har gjort redo.

(WELS Dailly Devotions)