Guds Ord som sänds ut och predikas är både mäktigt och kraftigt. Vi människor kan likna våra hjärtan vid både vägen, stenarna, tistlarna och den goda jorden. Vägen är levnadsvägen som du och jag vandrar på genom livet och där finns mycket som vill skymma och på alla sätt få oss på avvägar. Det är mycket på vägen som vill uppta våra tankar och sinnen, mycket som är intressant, många hållplatser och avfartsvägar som vill lätt hamnar på. Stenarna och stengrunden har vi också inom oss. Ty vi är hårda och kalla av naturen. Hesekiel säger så talande: Och jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma i ert bröst, Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.

Och inte nog med stengrunden, vi har också törnen i vårt hjärtas åker, de många bekymren, näringsomsorgerna, pryljakten och habegäret, som hela tiden påminner oss om var inte nöjd med det lilla, en röst som hela tiden frukta verkligen du lilla hjord. Ja Guds ord finner ingen jordmån, det finns så mycket som tar upp tid och kväver lilla frö som planterats.

Men så talade texten också om att somt föll i den goda jorden, men har detta någon anknytning i oss. De som växer i den goda jorden är resultatet av den store såningsmannens hårda arbete. Han som hela dagen sträcker ut sina armar, hans ihärdiga arbete med dig, han som plöjer sår och vattnar för att du skall växa till och bli en av de grenarna som inte blir avhuggna. Vi känner alla berättelsen om fikonträdet som var planterat i Vingården och som inte bar frukt. Och Skördens Herre kom och ville hugga ner det. Men trädgårdsmästaren han sa: låt det stå ännu ett år så skall jag sköta om det. Ja, så stor kärlek har Kristus visat dig, Han vill bära dig, han vill på alla sätt se till att du får bli kvar i Vingården.