Johannes förutsätter den bibliska profetians riktighet och uppfyllelse, då han sänder sina lärjungar till Jesus. Han sänder dem för att fråga om Jesus är den utlovade, eller om väntan ska fortsätta. Detta gör han när han hör om de gärningar Jesus gör. Svaret kommer direkt, hans lärjungar ska återvända med vittnesbörd om vad de har sett hört.

Att ”blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena, döva höra och för fattiga predikas glädjens budskap”.Allt detta hade Johannes redan hört, han visste också vad det betydde. Bakom fängelsets murar förkunnades för Johannes det han redan visste. Johannes hade sett hur den Helige Ande i en duvas gestalt sänkte sig över Jesus vid dopet. Han hade hört rösten av Fadern i höjden: ”denne är min älskade Son, hör honom”. Johannes visste, men han behövde ytterligare tröst av budskapet om världens Frälsare.Vad gick ni ut för att se? Vad var det som gjorde att ni sökte er till Johannes? Var det för att se ett obetydligt strå som drivs av vinden och vippar fram och åter? Det kan ju omöjligt varit för att se fina kläder. Var det för att se en profet? Om det var det, varför lyssnade ni då inte till hans budskap? Han är nämligen mer än en profet. Han är till och med omvittnad av profeterna, han är själv föremål för en gudomlig profetia.