Varken vår kärlek till Gud eller vår kärlek till nästan kan någonsin bli så stor att vi kan bestå inför Guds dom. Därför har Gud själv i Kristus försonat allt vad vi brutit och genom tron har vi fått del i förlåtelsen och det nya livet.

Behöver vi då vara rädda för domen. Den som hör mitt ord säger Jesus och tror på honom som har sänt mig, kommer inte under någon dom utan har övergått från döden till livet. Fadern har också överlämnat all dom åt Sonen. Detta är en märklig domstol, domaren och försvarsadvokaten i en och samma person och inte nog med det han är också vår broder och dessutom har han varit frestad i allt såsom vi dock utan synd.

Därför du som är vaken, du som är beredd, du som har Herren Kristus framför dina ögon för dig blir domstolen på den yttersta dagen förvandlad till en nådastol och inför denna kan du som det står i Hebreerbrevet: med frimodighet gå fram, för att ta emot nåd till hjälp i rätt tid.

Döm mitt hjärta här i tiden, Innan världen döms av dig, och när tiden är förliden, i ditt domslut fria mig.

Milde Jesus nådens källa, Du mitt liv min salighet, Låt i domen för mig gälla. Din förtjänst och värdighet.